Behovet av att utöva spontanidrott verkar har funnits tidigt i Kirunas barndom, redan innan den organiserades av föreningarna. Så var åtminstone fallet beträffande skridskoidrotten. Några regelrätta anläggningar för detta fanns givetvis inte, i stället tog man vara på Kirunas naturliga förutsättningar. Dvs isbelagda sjöar, med alla risker det medförde. Man var tydligen dock väldigt tidiga beträffande elbelysning på Luossajärvi.

"När får vi skjutbanan i ordning i Kiruna. Spörjer en intresserad skyttevän där uppe i den blifande grufstaden och ber dom rikta en interpellation till ing. Lundgren, som visst är ordförande i Kiruna skytteförenings styrelse. Insändaren påstår att beslut fattades redan år 1900 om anläggande af en skjutbana och likaledes säger han intresset är mycket lifligt i Kirunas skytterörelse. Vi göra om därför till tolk både för det speciella skyttesaksintresset i Kiruna och det mera allmänna som bör behärska hvarje skyttvän då vi nu borde vederbörande på allvar taga i tu med saken, så att det må bli något af. Alltså friska tag för skyttesaken i Kiruna, så att platsborna snart måtte få höra skottens knallande på skjutbanan gifva genljud mot Kirunavaaras och Luossas kompakta malmväggar." (NK 11 juni 1902)

"Skridskobana för de sportälskande Kirunaiterna har öppnats på Luossajärvisjön. Banan belyses med elektriskt ljus. Här gifves sålunda de bästa tillfällen för nyttig och angenäm förströelse under de långa vinterkvällarna."
(Malmfältens Tidningar 31 oktober 1902)

"De första tävlingarna i friidrott som arrangerades hölls på en bristfällig idrottsplats vid Skyttepaviljongen, eller 'Skyttis' som den hette i folkmun. Den låg i en dalgång nedanför nuvarande bostadsområdet vid Terrassvägen. Initiativtagare till och tillskyndaren av denna idrottsplats var byggnadsingenjören Allan Lenander."
"Men den allra första sk idrottsplatsen låg vid Bolagsskolans tomt på ett utplanerat område mellan den 1901 uppförda Bolagsskolan och Kooperativa Föreningens nya affärslokal från 1905. (Sedermera Konsum 8:an eller 'Koppra' som vi, sk 'Bolackare' kallade den för)."
"... Redan sommaren 1907 kunde därför en fotbollsplan tas i bruk på nuvarande Norrmalmsskolans tomt. Efter Nya Idrottsplans tillkomst 1919 vid Thulegatan, kom följaktligen denna anläggning att kallas Gamla Idrottsplan. Någon idrottsplats i egentlig mening var den inte, löparbanor saknades bl a varför de angränsande gatorna fick användas för att arrangera tävlingslopp på. Området var heller inte inhägnat varför det inte gick att ta in några entréavgifter av publiken."
(50 år med Kiruna AIF del 2, sid 17)

"Kiruna skytteförening. Kunde i söndags fira en märkesdag ity att dess skyttepaviljong då stod fix och färdig att invigas till sitt ändamål. Trots en intensiv kallblåst i förening med en rå och regndiger atmosfär samlades de hurtiga skyttarna jämte en hel del öfriga intresserade vid tretiden på f.m. för att i samlad trupp med musikkår i spetsen tåga ut till skjutbanan. Framkomna till den idylliskt belägna skyttepaviljongen hälsades de närvarande välkomna af föreningens ordförande ingenjör Lenander hvarpå föreningens hedersledamot disponenten Hjalmar Lundbohm höll ett kortare invigningstal af ungefär följande innehåll: I vår tid hör man ofta det omdömet fällas att vår tids ungdom är i saknad af mod och dådkraft, och jämföra vi oss med våra gamla beprisade förfäder torde det med skäl kunna sägas att vi i många af dessa stycken äro dem underlägsna. Vi som bo häruppe behöfva endast kasta en blick på våra grannar lapparna och finnarna och vi skola se att dessa äro oss betydligt öfverlägsna i mod och fysisk kraft. Men ha vi på dessa områden försvagats så ha vi däremot att förfoga öfver långt större andlig kraft och det är denna som i sin mån får uppväga saknaden af den fysiska. För att bibehålla och utveckla denna sistnämda egenskap äro idrottstäflingarna af den allra största betydelse, särskilt för ungdomen. Det är glädjande att se att Kiruna befolkning, som ju till största delen består af ungdom, skaffat sig denna centralpunkt för kommande idrottstäflingar, och om så vore att gamla Sverige komma i fara skola de förvisso veta att med mod och kraft försvara eganderätten till denna idrottsplats. Talaren slutade med att förklara paviljongen öppen för sitt ändamål samt utbragde ett leve för Kiruna skytteförening. Sedan hurraropen och fanfarerna förklingat och ett musiknummer utförts hölls ett medryckande föredrag af löjtnant Berg från Notviken. Härefter vidtogo de från förmiddagen uppskjutna täflingsskjutningarna hvilka oafbrutet fortgingo till niotiden på aftonen. Under tiden träddes dansen med lif och lust inne i det nya skytteresidenset, där förfriskningar af alla slag tillhandahölls. Det kusliga vädret gjorde att den varma kaffe-tåren hade en strykande åtgång. Priserna vid dagens täflingar utdelades af ingenjör Lenander." (NK den 13 juli 1904)

"Kiruna skytteförening. Har af k. befhde erhållit tillstånd att i och för utvidgning af föreningens skjutbana för erhållande af en 600 m, skjutstation upphugga en 153 m. lång och 10 m. bred bana från kvarteret n:o 94 inom Kiruna statsplan till statsplane-gränsen vid gamla skjutbanan äfvensom att tills vidare och intill dess tomterna möjligen komma att upplåtas för bebyggande användas densamma för skytteföreningens behov." (NK den 17 augusti 1904 )

" /---/ Den först anlagda skjutbanan (i Kiruna, reds anm) med 4 taflor har ytterligare utvidgats med 2 dylika, hvarjämte en ny vall på 4 taflor under sommaren uppförts, ..."
(NK 30 september 1904 )

Styrelsen för Kiruna skytteförening fick i uppdrag att om förbundstävlingarna skulle förläggas till Kiruna, låta bygga en ny bana för 600 meters skjutning. (från årsmötet 1905) (NK den 4 mars 1905)

"Den nylagda skidbacken å norra Kiirunavaara är helt visst den förnämsta i Sverige. Den är betydligt längre och brantare än Filipstadsbacken, som räknas bland en af de bästa i vårt land." (NK 7 mars 1905)

"Mötets inbjudarne hade låtit upprätta planritningarna, undersökningsinstrument och kostnadsförslag för anläggande af en idrottsplan å den reserverade platsen mellan kvarteret 23 och 24 å samhällets planlagda område, hvilken plats, genom sitt i det närmast horisontala läge, särskilt lämpar sig till det ifrågavarande ändamålet. Därest k.öbefhde, efter framställd anhållan upplåter nämda plats till utnyttjande skall redan innevarande höst utdikningar verkställas, för hvilkas utförande disponenten HJ. Lundbohm ställt en summa af 500 kr. till föreningens (Kiruna idr. förening, reds. anm.) förfogande." (Planen vid nuvarande Parkskolan, reds anm) (NK den 9 oktober 1905)

"Att då den å Kiirunavaara förlidna vinter anlagda skidbacken befanns i hög grad olämplig skulle denna öfvergifvas, och den förut å Haukivaara använda backe ånyo tagas i bruk. /---/"
(Protokoll Kiruna Skidklubb, extra sammanträde, 17 nov 1905)

"På Matojärvi, som vid denna tid verkligen var en sjö, anlades på vintrarna en skridsko-bana och på backen ovanför (Försvaret, som den kallades för om jag minns rätt. red anm) en kälkbacke. Denna verksamhet pågick mellan åren 1906-1908."
"Inomhusidrotterna brottning, atletik och gymnastik, torde av tvingande nödvändighet ha utövats i synnerligen bristfälliga lokaler åtminstone fram till 1908 när Centralskolan med dess gymnastiksal uppfördes."
(50 år med Kiruna AIF del 2, sid 17-18)

"Kiruna idrottsförening har iordningsställt en ypperlig skridskobana å den lilla trefligt belägna sjön Matojärvi vid stadsplanens gräns åt Haukivaara. De som icke äro ägare af skridskor, men det oaktadt vilja idka denna uppfriskande sport, kunna mot en ringa hyressumma förse sig med stålsko på fot. Omedelbart intill skridskobanan har anordnats en ypperlig kälkbacke. Vederbörande hafva upplånat en del kälkar, som t. v. utlånas, men därest allmänheten visar intresse för denna sportgren kommer föreningen att framdeles anskaffa egna kälkar för uthyrning. Föreningens medlemmar äga fritt tillträde till de båda banorna vid uppvisande af medlemskort för 1905, hvilket kan förvärfvas för en kostnad af 50 öre och gällande till den 1 nästa februari. För utomstående är afgiften satt till 25 öre i timmen i hvilket pris hyra för kälke äfven ingår. Barn under 14 år erhåller säsongkort med giltighet till 1 febr för 25 öre. Enligt bestämmelserna få skolbarn ej vistas å banorna efter kl. 7 på aftonen. ... Sällskap som önska abbonera banorna kunna hänvända sig till uppsyningsmannen, schaktmästaren C. A. Johansson." (NK 9 januari 1906)

"Besök Skridskobanan och Kälkbacken å Matojärvi. Skridskor uthyras. Kälkbacken kan å hvardagskvällar abboneras. Öppet hvardagar 4-10 e. m. Söndagar 10 f. m.- 10 e. m. Kiruna Idrottsförening." (Annons i NK början av 1906)

Under år 1905 har skytteföreningen uppfört en ny skottvall på 200 meters avstånd med 6 tavlor. (N K den 23 februari 1906)

I oktober 1906 begav sig 15-årige Carl Ferdinand Håkansson, son till fiskaren Anders Håkansson, tillsammans med en yngre bror till Bogdanoffsjön invid skyttepaviljongen för att utöva skridskoåkning. Höstisen brast och trots en ihärdig kamp drunknade 15-åringen. Hans bror sprang den 2 km långa vägen hem efter hjälp, väl på plats försökte de förgäves återuppliva pojken i flera timmar.
"Det inträffade bör utgöra en varning till föräldrar och målsmän att icke låta sina barn idka den hälsosamma och uppfriskande skridskosporten, innan isarna äro fullt säkra."
(Nfl 4 oktober 1906)

Samma dag som Carl Ferdinand Håkansson vigdes till den sista vilan av en anklagande pastor Julieböö höll ytterligare en kirunayngling, son till gruvarbetaren Brolin, på att drukna. Denna gång i samband med skridskoåkning på Luossajärvi. Turligt nog fanns folk i närheten som lyckades rädda gossen. (Nfl 11 oktober 1906)
"På förslag af kassör Mathiesen beslöts att den gamla skidbacken och kälkbacken skulle blifva på samma plats som föregående vinter samt att skidbacken i Haukivaara skulle iordningställas."
(Utdrag från text om Kiruna skidklubb NK den 16 november 1906)

"Kiruna idrottsförenings avdelning för vinteridrott avhöll i onsdags afton sitt ordinarie höstsammanträde å tingshuset därstädes, under ingenjör Allan Lenanders ordförande-skap och hr Bertil Johansson vid protokollet. Ur årsredogörelsen framgick att avdelningen under året haft iordningställd en skridskobana å sjön Matojärvi samt en kälkbacke i dess omedelbara närhet. ---
--- Folk och småskolans samtliga klasser voro av avdelningen inbjudna att gratis använda båda banorna vilket erbjudande i tämligen stor utsträckning togs i anspråk av skolbarnen. ---
--- Avdelningen har som gåva av disponenten Hjalmar Lundbohm fått mottaga 8 st kälkar och ett hockeyspel. Till följd av den synnerligen ogynnsamma vintern jämte andra oförmånliga omständigheter hava inkomsterna med 560 kr understigit utgifterna. Denna brist har dock välvilligt erlagts av Luossavaara-Kirunavaara Aktiebolag genom dess härvarande representant. ---
--- Avdelningen beslöt att så snart sig göra låter iordningställa skridskobana samt kälk- och skidbacke å samma platser som under förlidet år. ---" (Nfl 17 november 1906)

"Gamla Idrottsplanen svarade inte ens emot lågt ställda krav på en idrottsplats i ordets rätta bemärkelse - den var närmast att betrakta som en fotbollsarena. Friidrottarna bl a tryckte på mer och mer för att få till stånd bättre förutsättningar för att utöva sin idrott. LKAB engagerade sig igen i tillskapandet av en ny idrottsplats som kom att byggas på ett sankt område efter Thulegatan - där nu Triangelskolan är belägen. Nya Idrottsplan stod klar att tas i bruk 1919 efter mycket arbete av IFK:arna själva. De rev bl a de gamla flyghangarerna vid Luossajärvi och virket användes sedan till läktarbygget och det omgivande planket. Men ganska tidigt blev man på det klara med att dränerings-arbetena inte gjorts tillräckligt omsorgsfullt varför man fick stora problem med att hålla undan vattnet som många gånger kom att dränka banorna."
(50 år med Kiruna AIF del 2, sid 18)

Första idrottsanläggningen i Kiruna torde varit skjutbanan som stod färdig 1902. Alltså samma år som första idrottsföreningen, Kiruna Skytteförening, bildades.
(Skytteför 50-årsskrift)

De första banorna för friidrott anlades troligen i anslutning till Skyttepaviljongen. Underlaget var så dåligt att banorna fick beläggas med långa trasmattor när Skidklubben arrangerade friidrottstävlingar där 1904.
(Enl Norrbottens Idrottsförbunds handlingar)

Den andra anlagda hoppbacken torde funnits på Kirunavaara. Tydligen var den, även med den tidens mått, inte ändamålsenlig. Kiruna Skidklubbs medlemmar beslu-tade nämligen att i nov 1905 flytta tillbaka till backen på Haukivaara.
(Protokoll Kiruna Skidklubb)
Den sistnämnda kan således ha varit den första hoppbacken i Kiruna. Den låg på kullen vid Matojärvi, på samma ställe där läktaren sedermera skulle byggas.
(enl Olle Strand)
Tredje idrottsplatsen i Kiruna var förmodligen Nya Idrottsplan på Triangelområdet (där Triangelskolan byggts). Året var 1919 och planen användes bl a till fotboll och sedermera bandy. Senare (1932) skulle den moderniseras och restaureras.
(IFK:s 50-årsskrift, sidan 12)

Gamla Idrottsplan (där Norrmalmskolan senare byggdes) var troligen den andra "idrottsplatsen" i Kiruna. Togs i bruk 1907 och användes främst till fotboll. Senare skulle den även användas till ishockey. (AIF- boken del II, sidan XVII) Skulle avvecklas helt i samband med Norrmalmskolans tillkomst.

Första Idrottsplatsen låg förmodligen vid Bolagsskolans tomt på ett utplanerat område mellan den 1901 uppförda Bolagsskolan och Kooperativa Föreningens nya affärslokal från 1905. (AIF-boken del lI, sidan XVII)

"Kiruna idrottsförenings årsmöte afhölls i torsdags å tingshuset i Kiruna under ingenjör A Lenanders ordförandeskap med hr. Bertil Johansson vid protokollet. Års och revisions-berättelserna uppläses och godkänns. Af den senare framgick att föreningen under året haft kr.2,517:95 i inkomster och kr. 2,103:30 i utgifter, hvadan en behållning den 31 dec. 1906 uppstod af 414:65, hvilket belopp dock nu i närvarande stund hade betydligt decimerats genom kälkbacken och skridskobanan under januari, till följd af den olämpliga väderleken, gått med betydliga förluster. Att vidare anteckna härur var, att Luossavara-Kirunavara aktiebolag genom sin chef disponenten Hj. Lundbohm, skänkt åtskilliga större belopp för täckande af uppkomna brister i föreningens kassa samt hade föreningen för öfrigt på det varmaste omhuldats af malmfältsbolaget och dess chef." (NK 2 februari 1907)

IFK:s styrelse beviljade i juni 1907 bryggaren N J Sandberg tillstånd att uppföra ett stånd för servering av läskedrycker vid idrottsplan. Detta med förbehållet att 10 procent av nettointäkterna skulle tillfalla föreningen. (Protokoll IFK Kiruna styrelsesammanträde, 3 juni 1907)

Idrottsplanen var inte inhägnad, vilket betydde att entré-avgifter inte kunde tas. Önskemålet om att så fort ekonomin tillät det montera ett staket runt planen togs upp redan 1907. (IFK-protokoll 6 juni 1907)

"Styrelsen beslöt att låta flytta ståndet å idrottsplanen från dess nuvarande plats till öfre ändan af planen, samt låta iordningställa detsamma."
(Protokoll IFK Kiruna styrelsesammanträde, 1 juli 1907)

En kommitté med O Olsén, F Carlsson, K F Bockholm, K Olsson, J Jansson, P Almgren, A Pettersson, A Engström, K G A Lind och John Larsson tillsattes med uppgift att provisoriskt inhägna idrottsplan.
(Protokoll IFK Kiruna ord.sammanträde, 9 juli 1907)

"Uppdrogs åt herr Lindén att hyra Musikpaviljongen till prisutdelning i samband med en skyttebal." (Skytteföreningens protokoll styrelsesammanträde den 18 mars 1908)

"Herr Bertil Johansson framkom med förslag om uppförande af en Idrottspaviljong, samt om anläggande af en springbana å 100 meter. Föreningen godkände förslaget, samt uppdrog åt Ing Lenander att uppmäta bana, och upprätta kostnadsförslag, samt sedan för Föreningen framlägga detsamma."
(Protokoll IFK Kiruna ord.sammanträde, 29 maj 1908)

"Styrelsen hemställde till föreningen om den ansåg sig kunna betala mera än de 150 kr som en gång var uppgjort om för uppschaktning å Idrottsplanen. Föreningen beslöt en-hälligt att under inga villkor utbetala mera än det som en gång var öfverenskommet emellan styrelsen o arbetarna, hällst som inga medel finnes att tillgå."
(IFK-protokoll 24 juli 1908)

"Entrén till Idrottsplanen bestämdes till 25 öre." (IFK-protokoll 10 aug 1908)

"Som det kommit till föreningens kännedom att under sistlidne sommar, tillbyggnaden
jämte inventarier blifvit bortstulna från skidbacken å Haukivaara, beslöt föreningen på Herr B. Johansson:s förslag att insätta en annons i Norrbottens Kuriren om belöning
af 25 Kronor till den som kunde leda till upptäckande af tjufven."
(IFK-protokoll årsmöte 26 jan 1909)

"Bestämdes att anordna en utfärd på skidor till Landshöfdingen, torsdagen den 4 Februari Kl 8 e.m., eventuellt för att se om en skidbacke kunde anordnas därute."
(IFK-protokoll 31 jan 1909)

"Enligt Ing. A. Lenanders förslag beslöt föreningen att lämna styrelsen i uppdrag,
att ingå till K.B med en skrifvelse om idrottsplatsens förhyrande för längre tid."
"Föreningen beslöt att ingå till Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande med en skrifvelse om erhållande af understöd för planens utvidgande."
"Beslöts att låta uppköra till planen 10 m3 grus."
"Styrelsen fick i uppdrag att tillse när lämpligaste tiden vore att utjämna planen,
samt därom sedan annonsera om för medlemmarna."
(IFK-protokoll extra sammanträde 27 april 1909)

"Bestämdes att uthyra Idrottsplanen till Cirkus London under tiden 11-16 Augusti 1909,
mot en hyra af 200 Kronor. I förskott hafva vi (föreningen) erhållit Kr 25:-."
(IFK, styrelseprotokoll 24 maj 1909)

"Idrottslivet i Kiruna har nu åter med vårens första varma dagar börjat florera. Idrottsplanen är fullt upptorkad och befinner sig i utmärkt skick. Om kvällarna myllrar planen af ungdomar, som hängifva sig åt stärkande, härdande idrott.
Idrottsföreningen har till blifvande semifinal om distriktmästerskapet för Norrbotten i fotboll anmält ett lag. Täflingen äger rum i Boden den 4 nästkommande juli mot Norrbottens regementes idrottsförening."
(NK 3 juni 1909)

"För anordnande af en skidbacke tillsattes en kommitté af 3 personer, som hos bolaget skulle höra efter, om vi fick förlägga densamma å Kirunavaaraberget. Kommittérade blefvo Herrar J. E. Berggren, R. Dufva och Albin Pettersson."
(IFK-protokoll 15 november 1909)
"Beslöts att uthyra skyttepaviljongen midsommardagen till Kiruna nykterhetsförening till ett pris av 10 kr för paviljongen och 20% av nettoinkomsterna å dansbanan."
(Skytteföreningens protokoll styrelsesammanträde den 18 maj 1910)

"Styrelsen beslöt att bidraga med 100 kr till uppschaktning och utvidgning af idrottsplanen, samt att betala 10 öre pr kvm till planering af den utvidgade delen."
(IFK-Kiruna, styrelseprotokoll 22 juli 1910)
"Beslöts att iordningställa skidbacken å Kirunavaara, och åtog sig herrar: G. Eurenius, F. Geijer, R. Dufva att ombesörja detta."
(IFK-Kiruna, medlemsprotokoll 20 dec 1910)

"På Herr Löwgrens förslag uppdrogs åt Styrelsen att snarast möjligt anordna en skidbacke." (IFK-protokoll årsmöte 20 jan 1911)

"Uppdrogs åt skattmästaren att träffa lämpliga åtgärder för skidbackens iordning- ställande."
"Uppdrogs åt sekreteraren att söka anskaffa lämplig lokal och direktör för en gymnastikkurs." (IFK-Kiruna, styrelseprotokoll 20 jan 1911)

"Herr Steding fick i uppdrag att till täflingsdagen iordningställa skidbacken. Hr Roslund att flagga(?) och uppåka längdåkningsbanorna."
(IFK-protokoll, styrelsemöte 8 mars 1911)

"Uppdrogs åt herr C.Steding att få någon som sopar och rensar planen från sten och skräp."
(IFK-protokoll, allmänt möte16 augusti 1911)

"Den engelska finansmannen sir Ernest Cassel var en tid starkt intresserad i Trafik AB Grängesberg-Oxelösund och med detta införlivade gruvföretag . Han skänkte i början av år 1912 540 000 kr till en fond för arbetarnas bästa i Kiruna och Malmberget. Det var i samband med disskussionen om lämpligaste användningen av gåvan,som Hjalmar Lundbohm fick iden om vissa anläggningar i Kiruna till befolkningens förströelse och vederkvickelse. Det skulle uppföras konserthus med bibliotek och läsesalar, anläggningar för inom- och utomhusidrott m.m. och han var synnerligen angelägen om att därvid olika åsikter och behov skulle bli tillgodosedda och att alla skulle få en tillflyktsort under fritiden.
Att det var meningen att göra bl.a.idrottsanläggningar up to date, visas därav,att skaparen av Stockholm stadion, arkitekten Torben Grut,konsulterades Genom samtal med arbetarrepresentanter inhämtade Lundholm också arbetarnas önskemål beträffande planerna i sin helhet.
På grund av världskrigets utbrott 1914 bordlades frågan. Casselska fonden kom sedermera att användas till andra ändamål. Sålunda började man redan 1915 att ur fonden lämna anslag till badortsvistelse för att därigenom ge arbetarna rationell sjukvård. Man lämnade även anslag och lån till studier. /---/."
( Kiruna 1900-1950 minnesskrift av Gustaf Frank)

"Gafs i uppdrag åt Iö Lenander att anhålla hos Iö Reuterswärd om bolagets hjälp vid iordningställande af skidbacken å Kirunavaara."
(IFK-Kiruna, årsprotokoll 8 febr 1912)

"Beslöts av tim Nykterhets och Arbetarorganisionen uthyra skyttepaviljongen för ett pris av75 kr och högst 100 kr, midsommardagarna den 23 o 24 juni och skall föreningen därunder låna den ved som går åt för kaffekokning."
(Skytteförenings-protokoll styrelsesammanträde den 18 maj 1912)

"Ordförande meddelade att den av samhället till föreningen upplåtna idrottsplatsen nästa år skall bebyggas och att det således är sista sommaren som den står till föreningens förfogande. På grund härav beslöt föreningen att ingå till Luossavaara-Kirunavaara Aktiebolag med en vördnadsfull anhållan att innevarande år få iordningställa den mellan Epidemisjukhuset och scoutstugan på L.K.A.B:s arrendeområde utstakade planen, vilken är avsedd att omfatta fotbollsplan, 60 x 100 met, samt löparebana." (IFK-protokoll 12 juni 1914)

"Ordf. meddelade att något bestämt svar från L.K.A.B. angående den nya idrottsplanen ännu ej inkommit." (IFK-protokoll styrelsemöte 31 juli 1914)
"Styrelseberättelsen för det gångna året upplästes och godkändes. Utan att vara någon kritik över styrelsens görande beslöts på Ing. Paléns förslag att till protokollet anteckna föreningens önskan att den nya styrelsen skulle göra allt för att få frågan om den nya idrottsplanen löst detta år, då ordnandet av denna fråga är ett villkor för föreningens vara eller icke vara." (IFK-protokoll, årsmöte 5 febr 1915)

IFK:s styrelse beslöt vid ett sammanträde att välja en kommitté, som fick i uppdrag att på ett billigt och bra sätt iordningställa skidbacken, invalda blev Steding, Eurenius och Spjuth. (IFK:s protokoll 31 januari 1916)

"Styrelsen beslöt att ingå till Bolaget med begäran om att få skidbacken iordningställd."
(IFK:s protokoll 2 februari 1916)

"En kommitté blev tillsatt, som fick i uppdrag att utarbeta förslag till ny skidbacke. I kommittén blevo invalda: R. Dufva, G. Eurenius samt undertecknad."
(IFK- protokoll, allmänt sammanträde 1 juni 1916)

"Beslutades att välja en kommitté bestående av J Andersson samt undertecknad (F.Spjuth, reds anm), vilka fick i uppdrag att iordningställa idrottsplatsen eller event. anskaffa ny sådan."
(IFK-protokoll, allmänt möte 1 juni 1916)

"Ritningar å nya idrottsplanen granskades och som desamma i full överensstämmelse med gällande föreskrifter, samt tycktes utrymmena vara lagom tilltagna. Fotbollsplan 100 x 60 är den vanligaste storleken och räcker under alla omständigheter till."
"Beslutade att ritningarna omedelbart skulle insändas till styrelsen för Svenska Fotbolls förbundet i och för granskning."
"Till slut får IFK utdela sin stora tacksamhet till LKAB för det frikostigt tilltagna
initiativet, vilket utfört, torde bliva av grundläggande betydese för idrottslivet i Kiruna."
(IFK-protokoll, styrelse sammanträde, 26 juni 1916)

"Beträffande skidbacken, beslöts att anhålla hos Bolaget om hjälp med densammes iordningställande." (IFK-protokoll årsmöte, 22 jan. 1917)

"/---/ Med undantag av i Kiruna finnes inom hela länet ej någon mer backe än Luleås, och skulle den nu rivas och ej återuppbyggas på något annat ställe, förstår man lätt vilken förlust det vore för den nyttiga och livaktiga backsporten./---/"
(NK 6 september 1917)

"En första klassens skidbacke kommer med det snaraste att byggas å Kirunavaara till förmån för vår sportande ungdom. Samhället besöktes på onsdagen av en representant för skidförbundet fabrikör B. Nylund, Stockholm, och vid ett på aftonen hållet sammanträde fattades beslut här om. Den nya skidbacken med längsta beräknat hopp å 48 meter blir säkerligen enastående i sitt slag, och byges efter en plan, uppgjord för internationella tävlingar.
Kostnaderna torde uppgå till flera tusen kronor och bestridas av skidförbundet med biträde av LKAB.
Den nya idrottsplanen i Kiruna har under sommaren närmat sig sin fullbordan tack vare de planeringsarbeten bolaget givit den lediga skolungdomen att verkställa. Under loppet av nästa sommar beräknas den bliva fullt färdig."
(NK 15 september 1917)

"Under sammanträdet meddelade Herr Borg att ritningarna på nya skidbacken ankommit. På grund av att backen efter denna ritning blir alltför liten, beslöts att fråga Ing. Olsson om han vill åtaga sig att göra ritning på en ny backe."
(IFK-protokoll styrelse sammanträde,18 jan. 1918)

"Herr Borgs förslag att en kommitté skulle tillsättas för ordnande av skidbacksfrågan godkändes. Till denna kommitté valdes hrr Borg, Ing. Olsson, R Duva samt G Eurenius."
(IFK-protokoll, årsmöte 3 febr. 1918)

"Kiruna får skridskobana. Vid Centralparken i Kiruna har senare tiden pågått ett intensivt arbete för att få till stånd en god skridskobana, som nu är i det närmaste färdig att upplåtas för allmänheten.
Banan har tillkommit på initiativ av ing. Bildt, vilken genom insamling hos för saken intresserade personer lyckats anskaffa de erforderliga peningmedlen.
Som samhället under flera år var i saknad av en ordentlig skridskobana förtjäna alla, som på ett eller annat sätt bidragit till denna ett varmt tack från den sportintresserade ungdomens sida."
(NK 27 februari 1918)

"På årsmöte 1918 valdes en kommitté, som skulle sköta om backfrågan. På förslag invaldes i denna kommitté, Kassör Bertil Johansson."
(IFK-protokoll styrelse sammanträde, 27 mars 1919)

"Hade inkommit en begäran att få hyra f.d. idrottsplan under första delen av juli mån.
Bestämdes att hyra ut planen och skulle senare bestämmas vilka stugor densamma skulle hyras." (IFK-protokoll styrelse sammanträde,14 april 1919)

"På grund av att L.K.A.B. hade lovat iordningställa en skridskobana på idrottsplan, under förutsättning att idrottsföreningen övertager densamma, beslöt styrelsen enl. Bolagets framställning och tillsattes en kommitté, bestående av Herr A. Björnör, J.B. Johansson och undertecknad (Fritz Spjuth, reds. anm.), som fick i uppdrag att utarbeta ett program för denna bana." (IFK-protokoll styrelse sammanträde,10 november 1919)

"Kassör Johansson meddelade från 'Skidbackskommittén' att de tänkt sig nya backen förlagd vid Mattojärvi. Herr W Borg som varit i Sthlm. hade fått i uppdrag underhandla med vederbörande i saken, men hade ännu intet meddelande ingått från honom, om resultatet av dessa förhandlingar."
(IFK-protokoll, årsmöte 28 januari 1920)

"För att backåkarna skulle kunna få börja sin träning så snart som möjligt, beslöts ingå till bolaget med begäran att få ett stup uppbyggt i nya skidbacken."
(IFK-protokoll konstituerande styrelsesammanträde, 27 jan 1921)

"Snapshots från Kirunatävlingarna
Tredje tävlingsdagen, annandag påsk, visade icke samma solskenslynne som de föregående dagarna. Tunga ovädersmoln svävade över bergsregionerna och utlöste sig middagstiden i yrväder med ymnigt snöfall. /---/
/---/ Kl. 3 startade backtävlarna. För att åse denna tävlan fingo deltagare och åskådare förflytta sig till Luossavaara, där bolaget iordningställt en skidbacke. Färden dit gick trots snövädret lindrigt nog tack vare den omständigheten att bolagets spårvagnar ställts till disposition för gratisresa fram och åter. /.../
Tävlingarna voro intressanta. Kullerbyttor och avbrutna skidor blevo av åskådarna vederbörligen bekikade. Så småningom blevo hoppen djärvare och publiken fann sig slutligen föranlåten ge ett erkänsamt utrop då och då. En del hopp voro mycket eleganta. /---/"
(N-K 1 april 1921)

"För bestämmandet av träningstider för fotboll och allm. idrott var allmänt sammanträde utlyst. Följande träningstider bestämdes: För fotboll: Måndagar, Onsdagar och fredagar. För allm.idrott: Tisdagar och Torsdagar, dessutom har skolorna rätt att använda planen två em. i veckan mellan 4-6 samt lördagar hela dagen. Scoutstugan får av föreningen användas alla dar utom fredagar enl. upprättat kontrakt."
(IFK-protokoll allmänt möte 20 maj 1921)

"För idrottsplatsens uthyrande till cirkus, bestämdes ett hyresbelopp av 75 kr. pr. kväll samt att ett belopp av ca. 150 kr. skulle deponeras för planens rengöring."
(IFK-protokoll, styrelsesammanträde den 14 juni 1921)

"Med anledning av skrivelse från Henrik Nilsson, angående bidrag för iordningställandet av idrottsplan och skidbacke, beslöts att ifylla och insända från Nilsson erhållna blankettansökningar. Ansökningarna skulle sedan insändes till Hr Nilsson, som lovat medtaga den till Stockholm, vid sin nedresa i mitten av november."
(IFK-protokoll styrelsesammanträde den 14 september 1921)

"... Hjalmar Östlund rapporterade att han på eget bevåg besökt Disp.Granström med förfrågan om ej det kunde låta sig göras att få den nu påtänkta gymnastiklokalen i Thuleskolan något större än den nuvarande. Disp. visade sig mycket intresserad, men trodde att det ej skulle kunna göras något åt saken med mindre än att vi på något sätt kunde skaffa medel för tillbyggnaden. Disp. Granström skulle sedermera meddela sig med Hj Östlund. /---/"
(Protokoll GK Norden ord. möte, 25 mars 1922)

"Idrottsföreningen Kamraterna i Kiruna höll lördagen den 26 och söndagen den 27 aug. sina sista tävlingar i allmän idrott för säsongen. ... Idrottsplanen, som tack vare L.K.A.B:s tillmötesgångende under sommaren inhängnats med ett högt plank, befann sig i ett gott skick, och löparbanorna vunno alla de tävlandes erkännande såsom de bästa ovan polcirkeln."
(NK 30 augusti 1922)

"Gymnastikklubben Norden i Kiruna höll sitt årsmöte i söndags. Styrelse och revisionsberättelse föredrogs och lades med godkännande till handlingarna.
På förslag av revisorerna beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
Klubbens inkomster och utgifter balanserades med kr.605:85. ---
--- Gymnastikklubben Norden ämnar nu när gymnastiklokalerna äro färdigbyggda och den under föregående termin så kännbara lokalbristen alltså är undanröjd varjämte god tillgång på ledarekrafter förefinnes, utöka sin förut begränsade verksamhet."
(NK 16 februari 1923)

"Behandlade styrelsen förslag om byggandet av åskådarläktare å fotbollsplanen. Frågan bordlades för vidare utredning." (IFK-protokoll, allmänt möte den 23 maj 1923)

"Förelästes av ordf. styrelsebeslut om att anordna subskriberad dans å Musikpaviljongen den 8-9-22-23 mars samt 12 och 13 april. ---"
(Protokoll fört vid KSK: s möte 29 februari 1924)

"Upplystes av ordf. att gymnastiksalen i Thuleskolan hyrts för de som önska träning i fotboll och allmän idrott. Träningskvällar måndag och torsdag."
"Beslutades att göra framställning till I.F.K. om ett gemensamt styrelsesammanträde för ordnandet av planfrågan och därmed avhängiga ekonomifrågor, samt att låna de material som anses ej taga skada av träningen."
(KSK-protokoll, styrelsesammanträde 11 maj 1924)

"Gjordes framställning från Sportklubbens styrelse, att under sommaren få låna idrotts-planen för träning i fotboll och allmän idrott samt vad träningsmatrial Sportklubben kunde få räkna med att låna av I.F.K. Beslutades att Kiruna Sportklubb skulle inkomma med skriftlig anhållan till I.F.K:s föreningsmöte söndagen den 18 maj."
(Protokoll, gemensamt styrelsesammanträde KSK och IFK 13 maj 1924)

"Kiruna Sportklubb hade inkommit med anhållan att få disponera idrottsplanen för allm. idrott och fotboll samt lån av material för allm. idrott. Mötet beslutade, att Sportklubben skulle få disponera planen för allm. idrott och fotboll samma träningskvällar, om planen är upplåten till föreningens egna medlemmar. I.F.K:s material för allmän idrott får Sportklubben låna, dock under den förutsättningen, att kostnaden för en sönderslagen och förbrukad material delas lika mellan I.F.K. och Sportklubben. Fotbollsmatcher får anordnas av Sportklubben endast efter tillstånd från I.F.K:s fotbollsektion."
"Fick styrelsen i uppdrag att söka anskaffa gammalt virke hos L.K.AB. till bänkar vid idrottsplanen." (IFK-protokoll, allmänt möte den 26 maj 1924)

"Upplystes av undertecknad (Em. Flyckt, reds anm) att emedan sommaren var uthyrd (?, reds anm) för auktion den ej fanns tillgänglig för Sportklubbens räkning."
(KSK-protokoll, styrelsemöte 5 juli 1924)

"Drunkningsolycka i Kiruna. I gårdagens tidning omnämndes i korthet, att Carl Gösta Sandman, en son till maskinisten Karl Sandman i Kiruna, omkommit genom drunkning på Luossajärvi. Vid 2- tiden på eftermiddagen hade han begivit sig ut på sjön för att åka skridskor. Kommen några meter från land, där isen endast var nattgammal, brast denna och gossen kom i vattnet. --- Efter ett träget arbete med draggning fick man tag på hans kropp. ... Han hade legat i vattnet i cirka 30 minuter på 5-6 meters djup och livet hade redan flytt. Gossen var född den 9 mars 1913.
Detta torde utgöra en varning att ej begiva sig ut på nattgammal is."
(NSD 5 november 1924)

"I skidbacksfrågan rapporterade Hr Edv. Johansson, att kommittén undersökt terrängen omkring Kiruna, och föreslogs som lämpligaste plats för den nya skidbacken Sandstensberget (Haukivaara) sluttningen mot skyttevallarna. Kassör Johansson hade talat med Disponent Granström i ärendet, och var Disponenten välvilligt ställd mot detta förslag, sen antog Kassör J. att bolaget skulle påkosta byggandet av backen, om det ej skulle ställa sig alltför dyrbart." (IFK-protokoll, styrelse sammanträde den 11 mars 1925)

"Behandlades även lokalfrågan i och för Oksas besök, beslutades att underhandla med styrelsen för skytteföreningen om förhyrning av skyttepaviljongen för nämnda ändamål." (KSK-protokoll, styrelsemöte 18 maj 1925)

"Behandlades frågan om allmän idrott under sommaren. Beslutades att underhandla med I.F.K. om planen kan upplåtas för Sportklubben vissa kvällar i veckan och att om möjligt använda samma idrottsmaterial. Undertecknad ('Manne' Flyckt, reds. anm.) utsågs att underhandla med förenämnda förening samt inkomma till styrelsen med förslag till godkännande." (Protokoll fört vid KSK:s möte den 21 maj 1925)

"Beslutades att fotbollsplanen skulle upplåtas gratis till Kiruna Sportklubb de gånger de stå som arrangörer för seriematcherna i fotboll."
(IFK-protokoll, styrelse sammanträde den 4 juni 1925)

Skyttepaviljong och vaktmästarebostad i Kiruna. Huset är under om- och tillbyggnad. Hus av trä med yttre tak av papp, 18,30 meter långt och 9,30 meter brett.
(Utdrag ur Brandförsäkran, Städernas Allmänna Brandstodsbolag, 29 okt 1925)

"I skidbacksfrågan representerade Herr Edv. Johansson, att skidbackskommittén undersökt terrängen vid Sandstensberget samt avvägt denna backe och inlämnat tre profiler häröver till Disponent Granström. Denne hade emellertid ej godkänt dessa förslag, då de erfordrade stora byggnationer för erhållande av en ordentlig backe."
"På förslag av Hrr Hj. Holm tillsattes en kommitté för att iordningställa skidbacken å Luossavaara. I denna kommitté valdes följande ledarmöter: V. Engström ordf. och sammankallande G. Eurenius, Edm.Vikström, Gust. Johansson, K. Strömsten, H. Nyström, R. Edfast och Joan Pettersson." (IFK-protokoll, årsmöte den 4 dec.1925)

"Kiruna skytteförening kommer den 30 jan. att i samband med årsmöte och prisutdelningen även att inviga den under sommarens lopp omändrade och nyrestaurerade skyttepaviljongen, varom annons vidare förmäler i dag."
(NK 16 januari 1926)

"Goda hoppresultat i Kirunabacken. Den å Luossavaarasluttningen befintliga skid-backen är i år genom LKAB:s försorg påbyggd med ansatstorn, vilket gjort att backen nu kan anses för synnerligen god och med möjligheter till hopp på 38 å 40 meter. Sistlidne söndag avprovades backen i det att träningstävlan var anordnad därvid hopp på 32 meter gjordes av de jämförelsevis otränade åkarna."
(NK 29 januari 1926)

"Beslöts avhålla invigning av paviljongen den 20 febr och att härtill inbjuda Herrar Disp Granström, Ingenjör Markstedt och Byggmästare Lindroth med fruar."
(Styrelseprotokoll, Kiruna Skytteförening 30 jan 1926)

"Föredrogs rapport från styrelsen angående förhyrning av Musikpaviljongen för ett år mot en hyra av Kronor 130 per månad. Beslutades i enlighet med styrelsens förslag att hyra förenämnda lokal för ett år. Styrelsen beviljades handlingsfrihet för anställandet av vaktmästare o andra frågor rörande lokalen."
"Fråga om inköp av ny matta behandlades. Efter en stunds diskussion beslutades att inköpa en matta på avbetalning samt att försöka anskaffa medel genom utskrivandet av listor. Därtill utsågs Gösta Hall, Harald Karlsson o Karl Uusijärvi."
(Protokoll fört vid KSK: s möte den 26 sept.1926)

"För insändande av skrivelse till IFK angående av tillstånd för användande av idrottsplan uppdrogs åt sekr."
(AIF-protokoll, styrelsemöte 28 april 1927)

"Diskuterades följande olika frågor:
Idrottsplan: behandlades samt uppdrogs åt K Funck att omhänderhava denna fråga ...
Lokalfrågan uppdrogs åt K. Funck och A. Källén.
Samtliga frågor godkändes." (AIF-protokoll styrelsemöte 12 maj 1927)

"Diskuterades möjligheterna av byggandet av en ny idrottsplan, förslag att framlägga förslaget på allmänt möte. Godkändes. ..." (AIF- protokoll styrelsemöte 27 juni 1927)

"Behandlades Brottningssektionens arbete av vilket framgår att densamma ej kunnat uppbringa någon lokal lämplig för Brottning och Boxning efter en längre debatt beslutades att sektionsledningen ytterligare skulle behandla frågan och försöka enligt riktlinjer som undertecknad framkastade vilka går ut på att inköpa eller få någon gårdsägare att bygga en lokal." (AIF-protokoll styrelsemöte 14 oktober 1927)

"KSK:s förhyrda träningslokal har under året använts till dans och annan uthyrning med gott ekonomiskt resultat. ..." (KSK:s årsberättelse för 1927)

"--- Den av Kiruna Sportklubb förhyrda lokalen har under året genomgått en omfattande omändring och renovering och har även ett gammalt önskemål uppfyllts. Klubben har under året skaffat dusch och avklädningsrum. ---"
(Årsberättelse för Kiruna Sportklubb år 1928)

"Rapport från byggnadskommittén. Herr Hjalmar Östlund rapporterade att han utfört två olika ritningar såsom förslag till sportstugan. Dessa ritningar fingo cirkulera bland medlemmarna och diskuterades de olika förslagen. Mötet beslutade uttala sig för att
sportstugan skulle bestå av ett kök, ett större och ett mindre rum. Varjämte beslutades att anbud skulle infordras på arbetet med själva stommens uppförande. Härvid skulle anbudsgivaren själv hålla erforderligt virke och material för övrigt. Styrelsen för klubben fick i uppdrag att granska inkommande anbud samt uppgåva kontrakt med den anbudsgivare, som styrelsen funnit hava lämnat mest acceptabla anbud."
(GK Norra Norden:s protokoll 23 januari 1928)

"Beslutade att till byggnadskomittén i kooperativa föreningen om dom ville påkosta nytt golv i träningslokalen för boxning och brottning."
"Inköp av ett ställ boxhandskar, 2 st svampar, Sandsäck och plåtlåda skall göras när matrial är anskaffat."
"Beslöt att inköpa 2 st. kartor för att användas för uppläggning av skidspår för tävlingar." (AIF-protokoll styrelsemöte 13 febr. 1928)

"Från IFK meddelas att skidbacken är ledig 4/3."
"Föreslogs att representera juniortävlingen inomhus i Boden den 4/3. (Vilken/vilka grenar? reds anm) Uttagning på onsdags kväll å Thuleskolans Gymnastiksal."
"Ordf. hade brandförsäkrad de inventarier som finnes å träningslokalen (box- och brottningsmatriel) ett belopp av 2 000 kr. Godkändes."
(AIF-protokoll styrelsemöte 27 febr.1928)

"Upplystes av ordf att LKAB:s disp. hade överlåtit dispositionsrätten å scoutstugan vid idrottsplan till IFK Kiruna. ..."
(IFK-protokoll, styrelsemöte 6 mars 1928)

"Styrelsen beslöt att tillsända styrelsen för Folkparken om anordnande av en idrottsplan"
(AIF-protokoll styrelsemöte 19 mars 1928)

"Kiruna skidbacke synes få det ganska svårt att komma i form till de sedvanliga internationella tävlingarna, vilka i år komma att gå av stapeln den 31 mars och 1 april. Om vi alla inse svårigheterna för dem som befinna sig på 'bar backe', torde vi även kunna fatta de vanskligheter som speciellt skidåkare kunna bli utsatta för i den situationen. Kiruna IFK vädjar därför, 'på detta numera vanliga sätt', till skidintresserade platsbor att redan nu på söndag medtaga spade och vandra ut till backen för att 'klä' densamma." (NSD 23 mars 1928)

"Mötet öppnades av ordf föredrog dagordning som var av behandling av Idrottsplan-frågan i gemenskap med kommittérade ifrån Parkstyrelsen ledamöter voro Emil Wikström, Bror Öman."
"Emil Wikström framlade på Folkparksstyrelsens vägnar förslag om att AIF skulle gå med på att dela omkostnad för avvägning av området för den tilltänkta idrottsplan. Styrelsen beslutade enhälligt att gå med på det framlagda förslaget."
"Samma förslagshållare föreslog att AIF skulle betala den framlagda skissen på idrottsplan som Hjalmar Östlund har ritat. Förslaget godkändes enhälligt."
(AIF- protokoll styrelsemöte 25 juni 1928)

"Planfrågan vid Bryggeriet. Skulle försöka att arrendera den."
(AIF- protokoll styrelsemöte 27 aug. 1928)

"Angående Idrottsplan vid bryggeriet skulle slopas."
(AIF- protokoll styrelsemöte 12 sep. 1928)

"Träningslokal för brottning, boxning och atletik önskas hyra från den 1 jan. 1929. Hänvändelse till tel. 472, Kiruna."
(Norrlandsfolket den 3 nov 1928)

"Mötet beslöt att uppsäga träningslokalen, de inventarier som fanns skulle förvaras hos kassören."
(AIF-protokoll styrelsemöte 21 nov. 1928)

(Inför Vinterspelen i Kiruna 1929, reds not.) "--- I backen var Dufva och Eurenius under många år de främsta i Norrbotten, men sedan de lade upp har det inte gått lika lätt för de som kommit efter att hålla stången i konkurrensen. Fjolårets tävlingar, där massor av nya åkare uppenbarade sig, låta emellertid ana att det kommer ett nytt garde som inte blåser omkull i första taget. I backen, som är en bland de bättre, gjordes i fjol hopp på 38 meter, och förmodligen kommer det ej att bli mycket sämre i år. ---" (Nfl 26 januari 1929)

"En skrivelse från ett 15 tal Ping-pong spelare, med anhållan att efter träningen få hyra brottningslokalen i och för utövande av nämda
sport, avslogs av styrelsen, och skall framläggas för årsmötet."
( AIF-protokoll styrelsemöte 4 mars 1929)

"Efter en ingående debatt beslutade styrelsen att för närvarande icke upptaga boxningsavdelningen på grund av lokalsvårigheter. Så snart nöjaktiga lokalförhållande inträder skall samtliga intresserade boxare kallas till sammanträde för val av sektionsstyrelse samt utarbeta arbetsprogram för träning."
"På förekommen anledning beslutades att endast de erhålla träningskort för brottning erhåller tillträde till träningslokalen."
(AIF-protokoll styrelsemöte 12 mars 1929)

"Gymnastikklubben Norden anhöll genom herr Hj. Östlund att få disponera idrottsplan på midsommardagen eller söndagen därpå behandlades. Frågan hänsköts på herr Anderssons förslag till styrelsen för deras avgörande."
(IFK-protokoll allmänt möte 23 april 1929)

"... Dessutom beslutades inköp av 1 st slägga för släggkastning, 1 par hoppställningar samt lagning av häckar."
"Beslöts att varje förening skulle hålla sig med material själv och ej såsom förut gemensamt föreningarna emellan."
"Föreningen skulle disponera idrottsplan tisd., torsd. och fred. De övriga föreningarna skulle få lotta om de övriga dagarna." (IFK-protokoll styrelsemöte 16 maj 1929)

"A. Källén meddelade att Koop. handelsföreningens styrelse framfört klagomål över det sätt varpå träningslokalen skötes samt att dess styrelse utsett F.O. Karlsson och A. Tegström att underhandla för att åstadkomma en bättre ordning. Styrelsen beslutade utse Jäderberg och Källén som underhandlare för föreningen."
"Idrottsföreningen Kamraterna Kiruna meddelade i skrivelse att idrottsplan får användas måndagar för träning."
(AIF-protokoll styrelsemöte 30 maj 1929)

"Disposition av influtna basarmedel diskuterades och mötet enades om att avsätta 1000:- kr till en planfond och i samband härmed tillsattes en planfondskommitté bestående av herrar Edv. Johansson, H. Nilsson och Eric Gustavsson."
"Mötet beslutade att till klubbaftnar varje torsdag hyra lokal av fru Holmsten, varvid hyran skulle utgöra 10:- kr pr månad." (IFK-protokoll, extra möte 3 okt 1929)

"Idrottsföreningen Kamraterna hade på torsdagskvällen föreningsmöte, /.../ En 'planfond' bildades för att därmed bestrida utgifterna för idrottsplanen förbättrande. Överskottsmedlen från idrottsbasaren fingo bilda grundkapitalet. Dessutom beslutade man instifta en plackett att utdela till förtjänta medlemmar. /---/."
(Norrlandsfolket 4 oktober 1929)

"I och för behandling hade inkommit ett av kommittérade utarbetat förslag till bestämmelser för förvaltning av fond för idrottsplanens iordningställande. Förslaget upplästes och godkändes efter följande av herr O. Gustafsson väckta tilläggsförslag till § 10: Därest Idrottsföreningen Kamraterna upphör skall behållningen tillfalla annan förening på platsen med liknande verksamhet. Detta dock endast under förutsättning att ifrågavarande förening är ansluten till Riksidrottsförbundet. Skulle mot förmodan någon dylik förening ej finnas tillfaller behållningen Sveriges Idrottsplatskommitté."
(IFK-protokoll årsmöte 23 nov 1929)

IDROTTSPLATSER
År 1929 klassificerades idrottsplatser enligt följande:
KLASS I: fullständig med läktare, stängsel m. m.
KLASS II: fullständig utan läktare men med paviljong e.d. för omkläknad, stängsel m.m.
KLASS III: god idrottsplats med fotbollsplan och löparbanor m. m. men utan läktare och stängsel.
KLASS IV: plats av mera enkel (provisorisk) beskaffenhet (endast fotbollsplan eller löpar- och hoppbanor).
Enligt dessa klassificeringar hade Norrbotten 1929 ingen idrottsplats av klass I men däremot 5 st av klass II, 4 st av klass III samt 14 st av klass IV.
Byggandet av dessa idrottsplatser kunde finansieras på ett eller flera av nedanstående sätt:
1) genom stats-(lotterimedels-)anslag,
2) s.k. räntefria lån,
3) genom arbeten av statens arbetslöshetskommision,
4) kommunala anslag,
5) anslag från bolag och enskilda,
6) genom av föreningarna insamlade medel (tecknade andelar, behållning av fester m.m.), häri även inbegripet bolag, bildade för ändamålet;
7) samt arbete utfört av idrottsmännen själva
(Årsboken Svensk Idrott 1929)

"Förelåg en skrivelse från A.I.F. om att få använda skidbacken. Närvarande styrelseledamöter beslutade att mot en hyra av 150 kronor ställa skidbacken till förfogande i befintligt skick." (IFK-protokoll sammanträde den 3 april 1930)

"Kra Sportklubb och Kra Bollklubb hade inkommit med en anhållan om att få disponera plan för fotboll och allmän idrott: H. Nilsson föreslog att enbart Sportklubben borde få tillträde men S Jonsson yrkade på att båda parterna borde beredas tillfälle att få använda planen, vilket också blev mötets beslut, varvid 10% skulle avsättas till planfonden på inkomna bruttointäkter. I samband med ersättningsfrågan diskuterades lämpligare sätt att kontrollera att beslutad avgift i hel utsträckning kom planfonden till godo, för att närmare utreda frågan bordlades denna varvid styrelsen fick i uppdrag att fullfölja dess lösning. " (IFK-Protokoll fört vid allmänt möte den 11 maj 1930)

"Källén meddelade att Kiruna AIF:s ansökan beviljats av Folkparken om att få bygga idrottsplan och att ett anslag å 5000 kr. bifallits som skulle användas till inköp av nödiga arbetsverktyg arbetslöner m.m."
"Styrelsen beslutade att arbetet omedelbart skulle igångsättas och för röjningsarbetet hyra John Erikssons lastbil."
"Tillstånd för att få spränga skulle uttagas hos landsfiskalen av G. Persson."
(AIF-protokoll styrelsemöte 27 juli 1930)

KSK:s ekonomi var synnerligen svag år 1930 och det berodde på att den föregående träningslokalen var för dyr, samt att möjligheter att finansiera densamma saknades. Genom LKAB:s förmedling erhöll emellertid klubben från februari (1931) träningslokal kostnadsfritt, varför styrelsen hoppades kunna förbättra den ekonomiska ställningen under kommande verksamhetsår. (KSK:s styrelseberättelse för 1930)

"Som första punkt på dagordningen förelåg inställande av arbetet å idrottsplanen. Beslut fattades att nedlägga arbetet från och med 27 september."
"Frågan om skidbackens iordningställande behandlades och beslut fattades att så fort som möjligt påbörja densamma. Som arbetschef för denna valdes J.O. Larsson."
"Den av John Eriksson förhyrda träningslokalen för brottning valdes en kommitté som skulle ombesörja lokalen. Valda blevo J. Niemi, A. Källén, E. Persson."
(AIF-protokoll styrelsemöte 25 september 1930)

"Ekonomiska ställningen för idrottsplanen i Kiruna folkpark den 24/11 1930.
Inkomster
Anslag från Folkparken 5 000:00
Kronor 5 000:00
Utgifter
Virke 227:42
Utstakning 30:00
Avlöningar 2 414:67
Verktyger 92:24
Bilhyra 214:15
Diverse 1 109:52
En kur 12:00
Återst. fordran av Folkparken 900:00
Summa kr 5 000:00
Gösta S A Ekengren Gottfrid Larsson Revisorer"
(Ekonomisk rapport om Kiruna AIF:s bygge av idrottsplan, 24/11 1930)

"Anmälningslista
för de som önska deltaga i arbetet för planens iordningställande
Namn __ Ålder
I. Ahlström 22
F. Barklund
B. Ahlström 19
L. Gidlöv 19
A. Burman 19
H. Nilsson 32
G. Forsberg 20
H. Steding 38
A. Jakobsson 19
R. Jäderblom 18
J. Lindgren 19
Harry Johansson 16
E. Klint 16
Nils Lindholm 30
Edell
Eriksson (Banken)
Falk (oläsl, reds anm)
(oläsligt, reds anm)
Spjuth
Åberg (Ing)
(oläsligt, reds anm)
10 dagsverk omkr 2,5 mån
(80 tim) 8 tim (oläsligt, reds anm)
Handelsanställda och hantverkare
OBS! Avser idrottsplatsen där Triangelskolan nu står"
(Ur Ingvar Ahlströms klippbok, 1930)