Behovet av att utöva spontanidrott verkar har funnits tidigt i Kirunas barndom, redan innan den organiserades av föreningarna. Så var åtminstone fallet beträffande skridskoidrotten. Några regelrätta anläggningar för detta fanns givetvis inte, i stället tog man vara på Kirunas naturliga förutsättningar. Dvs isbelagda sjöar, med alla risker det medförde. Man var tydligen dock väldigt tidiga beträffande elbelysning på Luossajärvi.

"Skridskobana för de sportälskande Kirunaiterna har öppnats på Luossajärvi sjön. Banan belyses med elektriskt ljus. Här gifves sålunda de bästa tillfällen för nyttig och angenäm förströelse under de långa vinterkvällarna."
(Malmfältens Tidningar 31 oktober 1902)

"Kiruna idrottsförening har iordningsställt en ypperlig skridskobana å den lilla trefligt belägna sjön Matojärvi vid stadsplanens gräns åt Haukivaara. De som icke äro ägare af skridskor, men det oaktadt vilja idka denna uppfriskande sport, kunna mot en ringa hyressumma förse sig med stålsko på fot. Omedelbart intill skridskobanan har anordnats en ypperlig kälkbacke.---
--- Enligt bestämmelserna få skolbarn ej vistas å banorna efter kl. 7 på aftonen.
Om väderleken det tillåter kommer täflingar i figur- och hastighetsåkning att anordnas. Sällskap som önska abbonera banorna kunna hänvända sig till uppsyningsmannen, schaktmästaren C.A. Johansson."
(NK 9 januari 1906)

Kiruna idrottsförening tog bl a ställning till skridskotävlingar vid dess årsmöte den 29 jan 1906. Tävlingarna skulle genomföras i samband med årsfesten.
(NK januari 1906)

"Från Malmfälten
Idrottstäflingarna i Kiruna. Fästligt var den anblick som den präktiga skridskobanan å den lilla sjön Matojärvi i söndags e. m. företedde. Från en del tillfälligtvis tillkomna flaggstänger vajade blågula flaggor för en bitande kall nordanvind och från en vid sidan om banan uppförd estrad presenterade de modiga medlemmarna i musikkår 'Norden' ett flertal nummer mer eller mindre 'frusna toner'.
Täflingerna omfattades med lifligt intresse från så väl deltagarnas som allmänhetens sida och alla de som begifvit sig dit - och icket voro allt för tunt klädda - behöfde icket ångra sig, utan fingo under ett par timmar njuta av det rörliga lifvet på banan samt bevittna åtskilliga, om än små, så dock intressanta täflingar hvilka visst icke ledo brist på omväxlingar.
Kl. 1 e.m. startade det första paret i hastighetslöpning på skridskor å 1 200 meters bana..."
(NK 6 mars 1906)

"Idrottstäflingarna Kiruna. Vi fortsätta i dag referatet med prisutdelningen:
Skridskotäflingarna. Hastighetssåkning för äldre å 1200 meters bana.
1:a pris J.V. Rönnbäck 3 m. 6 1/5 s., kaffeservis af nickel 2:a M. Wikström, 3, 10 2/5, löpskidor 3:e K.H. Johansson, 3, 12 1/5, backskid. 4:e H. Sundqvist, 3, 12 3/5, årsskrift 5:e I.K. Fredholm, 3, 12 4/5, årsskrift
Hastighetsåkning för barn å 400 m. bana, 21 deltagare.
1:a pris R. Norberg, 1, 2 4/5, kälke 2:a Ellis Nilsson, 1, 4 4/5, skridskor 3:e G. Lindström, 1, 8, d:o 4:a A. Lindholm, 1, 10, backskidor 5:e Karl Steding, 1, 10, d:o 6:e A. Westling, 1, 10 4/5, årsskrift 7:e A. Thorslund, 1, 13, d:o 8:e Karl Backman, 1, 13 1/5, d:o
Första och andra pristagarna i hvarje täfling hyllades med fanfarer och första pristagarinnan i damernas täflan, fröken Ingrid Lundgren, uppmärksammades dessutom med hurrarop."
(NK 7 mars 1906)

"Besök Skridskobanan och Kälkbacken å Matojärvi. Skridskor uthyras. Kälkbacken kan å hvardagskvällar abboneras. Öppet hvardagar 4-10 e. m. Söndagar 10 f. m.- 10 e. m. Kiruna Idrottsförening."
(Annons i NK början av 1906)

I oktober 1906 begav sig 15-årige Carl Ferdinand Håkansson, son till fiskaren Anders Håkansson, tillsammans med en yngre bror till Bogdanoffsjön invid skyttepaviljongen för att utöva skridskoåkning. Höstisen brast och trots en ihärdig kamp drunknade 15-åringen. Hans bror sprang den 2 km långa vägen hem efter hjälp, väl på plats försökte de förgäves återuppliva pojken i flera timmar.
"Det inträffade bör utgöra en varning till föräldrar och målsmän att icke låta sina barn idka den hälsosamma och uppfriskande skridskosporten, innan isarna äro fullt säkra."
(Nfl 4 oktober 1906)

Samma dag som Carl Ferdinand Håkansson vigdes till den sista vilan av en anklagande pastor Julieböö höll ytterligare en kirunayngling, son till gruvarbetaren Brolin, på att drukna. Denna gång i samband med skridskoåkning på Luossajärvi. Turligt nog fanns folk i närheten som lyckades rädda gossen.
(Nfl 11 oktober 1906)

"Kiruna idrottsförenings avdelning för vinteridrott avhöll i onsdags afton sitt ordinarie höstsammanträde å tingshuset därstädes, under ingenjör Allan Lenanders ordförande-skap och hr Bertil Johansson vid protokollet. Ur årsredogörelsen framgick att avdel-ningen under året haft iordningställd en skridskobana å sjön Matojärvi samt en kälk-backe i dess omedelbara närhet. 40 par skridskor i olika storlekar, därav 25 par barn-skridskor har inköpts. Folk och småskolans samtliga klasser voro av avdelningen inbjudna att gratis använda båda banorna vilket erbjudande i tämligen stor utsträckning togs i anspråk av skolbarnen. Söndagen den 4 mars hade avdelningen tillsammans med intresserade ur skidklubben anordnat tävlingar i skid- och skridskoåkning. Ledningen av dessa tävlingar hade välvilligt övertagits av den kände ivraren för vinter-
idrott kapten Erik Frestadius från Stockholm. ---"
(Nfl 17 november 1906)

Skridskoidrott bedrevs i Kiruna under ett par år, på lägre nivå, från 1907 till 1909 då den nedlades.
(IFK:s 50-årshistorik, sidan 74)

Skridskobanan försågs med belysning under 1907, i form av en "lux-lampa". Ingenjör Lenander, som tydligen inskaffat lampan erbjöd IFK en avbetalningsplan på 20 kr i månaden, vilket godtogs. Kostnaderna för frakt, montering, reparationer och underhåll skulle betalas kontant.
(IFK:s styrelseprotokoll 10 februari 1907)

"Vinteridrottsfäst i Kiruna; 16-17-18 mars 1907.
Skidlöpare och skridskoåkare inom Norrbottens län samt skyttar inom Jukkasjärvi, Gällivare och Karesuando socknar inbjudes härmed till längdtävlingar på skidor och skridskor. Backtävling på skidor samt fältskjutning i förening skidåkning. Deltagare har att innan den 8 mars insända anmälan till kommitténs sekreterare hr. Bertil Johansson adress Kiruna som på begäran lämnar närmare upplysningar. Anmälningsavgift för skid och skridskoåkning 1 kr, för fältskjutning för 1 kr; och skall avgiften åtfölja anmälan." (Kiruna skytteförening annons i NK februari 1907)

"Ett pulserande idrottsliv kommer idag samt på söndag och måndag att utveckla sig i Kiruna där under dessa dagar, stora idrottstävlingar skola gå av stapeln.
I tävlan för skolungdom deltaga 25 och i damernas tävlan 10.
Till tävlingarna å skridskor äro 40 deltagare anmälda därav 11 å 1500 m, 11 å 500, 5 å 500 m för yngre mellan 15-18 år samt 14 å 500 m banan för deltagare under 14 år.
Till backåkningen äro 16 deltagare anmälda samt i fältskjutningen 70.
Allt som allt äro över 200 idrottsmän anmälda för deltagande i de olika tävlingarna."
(NFL 16 mars 1907)

"Vinteridrottsfästen i Kiruna. /---/
/---/ Den lilla sjön, på hvilken idrottsföreningen har sin skridskobana, var samlingsplatsen för de täflande. Dagen till ära hade den prydt sig i flaggskrud och från ett 10-tal stänger svajade den blågula duken, minnande om och manande till fosterländska bragder. /---/
/---/ Söndagens täflingar försiggingo under mera gynnsam väderlek. Ett 50-tal deltog i skridskotäflingarne. Av särskilt intresse var uppvisningen i konståkning af stockholmaren B Boström, medlem i allmänna skridskoklubben i hufvudstaden. /.../
Prisdomare i /.../ längdlöpning på skridskor var hrr K Bildt, E Björkman, B Mesch, E Schedwin och B Johansson.
Såsom föregående dag serverades i lappkåtor frukost, bestående af buljong, renkött m.m. /.../ /---/"
(NK 20 mars 1907)

/.../"Söndagens täflingar (Vinteridrottsfesten 1907, reds anm) började med hastighetsåkning på skridskor å 500 mtr för ynglingar öfver och under 18 år samt för skolungdom, hvarjämte de äldre äfven hade en täfling på 1500 mtr.
Tiderna kunde ju ej bli något vidare märkvärdiga, då tillfällen till idkande af denna idrott äro rätt sällsynta här.
500 m. åktes av H. Thuritz på 62 sek. och 1,500 m. af J. Sandin på 3.40 min.
Ställer man ej i tid i ordning skridskobana, som väl underhålles, hinner man i vanliga fall ej bruka skridskorna här uppe, ty snötäcket faller ju omedelbart på hösten och kvarligger i allmänhet oskrynklat till fram i maj och juni, hvilka månader här representera våren. Almanackans benämningar på månaderna passa oss ej. Vi hålla oss solidariska med naturen.Vi ha våra ljusa nätter med den härliga midnattssolen, då lefva vi. Vi ha vår mörka tid, då resignera vi; sinnet ligger då i dvala, men sedan vi väl den 5 januari få se solen igen, då drömma vi, vi gå då mot ljuset och dagarna blifva märkbart allt längre.
Emellertid bjuder idrottsföreningen till att hålla det idrottsliga humöret uppe, i det att utflykter anordnas om söndagsförmiddagarna ut till ett eller annat närbeläget berg. I sådana utflykter deltaga 50 till 100 ungdomar, som då få roa sig med backlöpning i lämplig terräng. Dessutom hålles skridskobanan öppen (med bidrag av bolaget) hela vintern samt en storartad kälkbacke. Skridskor och kälkar uthyras mot billig avgift. Skolbarnen få klassvis besöka banorna gratis, hvarförutom lämnas billiga säsongkort.
För att återgå till täflingarna afslutades förmiddagens glädje med uppvisning i konståkning af vår gästande stockholmare (Hugo Boström, reds anm.).
I denna gren av idrotten kunde vi ej afhålla täfling, emedan vi först ville låta ungdomen se, hur den rätt skulle bedrifvas. Men sedan kirunaborna nu skådat verklig konståkning för första gången , fanns det snart ej en pojke, som ej började söka göra efter läromästaren från hufvudstaden.
Efter skridskotävlingarna åt man frukost i lappkåtor eller å mera civiliserade ställen, alltefter hvars och ens smak."/.../
(På skidor 1907/08 sid 32-34)

"Den kände konståkaren Harald Rooth har ankommit till Kiruna, där han för närvarande dagligen visar sin skicklighet i konståkning på Luossajärvi."
(NK 26 oktober 1914)

"Kiruna får skridskobana. Vid Centralparken i Kiruna har senare tiden pågått ett intensivt arbete för att få till stånd en god skridskobana, som nu är i det närmaste färdig att upplåtas för allmänheten.
Banan har tillkommit på initiativ av ing. Bildt, vilken genom insamling hos för saken intresserade personer lyckats anskaffa de erforderliga peningmedlen.
Som samhället under flera år var i saknad av en ordentlig skridskobana förtjäna alla, som på ett eller annat sätt bidragit till denna ett varmt tack från den sportintresserade ungdomens sida."
(NK 27 februari 1918)

"På grund av att L.K.A.B hade lovat iordningställa en skridskobana på idrottsplan, under förutsättning att idrottsföreningen övertager densamma, beslöt styrelsen enl. Bolagets framställning och tillsattes en kommitté, bestående av Herr A. Björnör, J.B. Johansson och undertecknad (Fritz Spjuth, reds. anm.), som fick i uppdrag att utarbeta ett program för denna bana."
(IFK-protokoll, styrelsesammanträde 10 november 1919)

"Skridskoåkning slut. Under ett par veckor, varunder isen på sjöarna i Kirunatrakten varit ren och slät, ha stora skaror ungdom med stålskodd fot ilat fram på den glatta ban. Det har varit en ljuvlig tid. Nu har blåst och snö satt punkt för nöjet för denna gång."
(N-K 21 oktober 1921)

"En skridskobana har i Kiruna iordningställts på sjön Luossajärvi. För att förena nytta och nöje med varandra har arbetslöshetskommitén funnit lämpligt att utnyttja en del arbetslösa ungdomar till detta arbete. Man vet f. ö. inte hur alla icke fullt vuxna arbetslösa skola få lämplig sysselsättning. De gjorde sannolikt klokast uti att taga värvning vid armén ett par år."
(N-K 28 november 1921)

"Drunkningsolycka i Kiruna.
I gårdagens tidning omnämdes i korthet, att Carl Gösta Sandman, en son till maskinisten Karl Sandman i Kiruna, omkommit genom drunkning på Luossajärvi. Vid 2- tiden på eftermiddagen hade han begivit sig ut på sjön för att åka skridskor. Kommen några meter från land, där isen endast var nattgammal, brast denna och gossen kom i vattnet. --- Efter ett träget arbete med draggning fick man tag på hans kropp. ... Han hade legat i vattnet i cirka 30 minuter på 5-6 meters djup och livet hade redan flytt. Gossen var född den 9 mars 1913. Detta torde utgöra en varning att ej begiva sig ut på nattgammal is."
(NSD 5 november 1924)