"Luleå Skyttegilles ordinarie övningsskjutningar fortgår tills vidare varje söndag från kl halv 5-6 e.m och från kl 6- halv 8 e.m. Styrelsen "
(NK 3 juli 1900)

"Norrbottens Skytteförbund
K. m:t har för år 1900 tilldelat Norrbottens Skytteförbund et anslag av 1.094 kr."
(NK 10 juni 1900)

"Råneå skyttegilles
första ordinarie täflingsskjutning för året eger rum å gillets bana Torsdagen den 28 Juni kl. 6 e.m. Skjutning å tafla samt glaskulor förekommer.
Råneå den 23 Juni 1900
Styrelsen"
(NK 23 juni 1900)

"Luleå skyttegilles 2:dra ordinarie täflingsskjutning försiggick i söndags å gillets bana under en särdeles gynnsam väderlek, i det att strida regnskurar, åtföljda av blåst, tidtals föllo, men hade dock ej så få skyttar infunnit sig.
Såsom prisdomare fungerade registrator ... Baudin, sergeant ... Rannby och redaktör Karl Neuman. Kontrollanter voro elektriker ... Flodström samt hrr Isak Johansson och ... Nilsson. Såsom protokollsekreterare tjänstgjorde ... Landén och såsom ordningsmän sergeant ... Rannby.
I skjutning å tefla deltogo 18 skyttar af ... icke mindre än 11 erövrade pris.
Pristagare voro:
1:a pris E. Jansson, 44,s points. Luleå skyttegilles pris, en silferbägare samt silfermedalj
2:a pris E. Landén, 56, s p. Luleå skyttegilles pris, en mindre silferbägare samt silfermedalj
3:e pris R. Baudin, 61,s p, Bronsmedalj och 2 kronor
4:e pris L. E. Rutbäck, 62,s p, d:o
5:e pris J. Johansson, 64,s p, d:o d:o
6:e pris ... Nilsson 65,s p, d:o
7:e pris ... Rannby, 66, s p, d:o
8:e pris ... Holm, 60, s p, d:o
9:e pris ... Hartzell, 69, s p, d:o
10.e pris D. ... Wikström, 73, s p, d:o
11:e pris ... Rutbäck, 74,s p, d:o
I skjutningen på löpande björn deltogo 12 skyttar och eröfrades 1:a pris af ... Hartzell, 36 p, silfermedalj.
Efter täflingsskjutningen anordnades en insatskjutning å samma bana.
Följande pris togos:
1:a pris ... Rennby, 20 p, 5 kr
2:a pris R. J. Nordström, 40 p, 4 kr
3:e pris J. Johansson, 40 p, 2 kr. 50 öre
4:e pris ...ellerstedt, 45 p, 2 kr
5:e pris D. Wikström, 44 p, 1kr
6:e pris ... Rutbäck, 49 p. 1 kr."
(NK 4 juli 1900)

"Malmbergets skytteförenings sommarfäst i söndags gynnades af härligt väder, hvadan och en stor mängd ungdom samlats för att taga del i fästglädjen.
30 pris utdelades åt skyttar samt ett mindre antal åt ynglingar. Täflingsskjutningen å triangeltafla på 200 meters afstånd hade dessförinnan ägt rum. Prisen utdelades af hr Carl Göthe. Efter täflingsskjutningen företogos åtskilliga idrottstäflingar såsom höjd- och längdsprång, säcklöpning, tunnlöpning, dragkamp m.m. Det vidtog en animerad bal i paviljongen, däevid musik exekverades af arbetareföreningens musikkår."
(NK 21 augusti 1900)

"Malmbergsskyttarnes sommarfäst söndagen den 19 d:s firades i det härligaste sommarväder och hade rönt liflig anslutning från vänner till skyttesaken.
Fästplatsen vid skjutbanan var vid tillfället inhängnad och därinom var platsen rikligt smyckad med flaggor och standar samt grönt. Serveringen uppehölls i ett särskildt uppfördt tält, som öfverste C.O. Bergman välvilligt lämnat till låns, och gick handeln därinom med stor liflighet. Kl. 1 e.m. öppnades fästen med täflingsskjutning på triangeltaflan å 100 meters afstånd och deltogo däri 74 skyttar. Täflingen afslöts vid 1/2 5 tiden på e.m. Såsom ledare fungerade löjtnant R. Croneborg. Under täflingsskjutningen var kl. 3 anordnade idrottstäflingar för det yngre släktet, som var tämligen rikt representerade, och fortgingo dessa täflingar, som voro både roande och uppfriskande till framemot 5 tiden, då gemensam prisutdelning förrättades från paviljongens veranda af herr Carl Göthe. Till skyttarne utdeladet ett 30-tal priser, hvaribland de högsta utgjordes av silfverbägare, som erövrades af herrar S. Hullberg, O. Thomasson, A. Eriksson och L.P. Hasander, hvarjämte en hel del värdeföremål utdelades som till denna täfling blifvit skänkta af en del vänner till skyttesaken. Därefter vidtog dansen i den nya paviljongen som äfvesledes var smyckad med flaggor och sköldar, och fortgick den till kl. 11 på natten. Väl kunde ju ett och annat anmärkas mot arrangementet till fästen, men då de egentliga kommitténterna i sista stund måste deltaga i den förbundstäfling som samma dag var anordnad i Luleå så måste bestyren öfverlämnas i andra händer. Emellertid var skyttarnes dag angenäm och gjorde ett godt intryck på hvar och en, att allt gick lungt och stilla samt framför allt att föreningen fick en jämförelsevis god behållning, hvilket vare den väl unnadt. På samma gång har föreningen velat gifva uttryck åt sin stora tacksamhet till degifvare, ingen nämnd och ingen glömd, hvilka till täflingarne öfverlämnat större eller mindre värdeföremål afsedda till priser."
(NK 24 augusti 1900)

"Råneå, Töre, Murjek, Karungi, Hietaniemi, Över - Torneå och Korpilombolo. Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige söker lämpliga ombud
å dessa platser. Reflekterande hänvände sig till Rudolf Isaksson, Luleå"
(NK 30 augusti 1901)

"Luleå Skytteförening
anordnar Täflingsskjutning om statspris Söndagen den 22 September med början för 1:a och 3:dje klasserna kl.8 f.m. samt 2:dra klassen kl.3 e.m.
Vid samma tillfälle förekommer täfling om Norrbottens Skytteförbunds medaljer samt om föreningens 2:ne Vandringspokaler.
I Statspristäflingen eger endast föreningsmedlemmar som i sin skjutklass under året lossat 60 protokollförda skott, rätt att deltaga.
Luleå den 12 September 1901
Styrelsen"
(NK 20 september 1901)

"Svartö Skytteförening
anordnar Täflingsskjutning om statspris å sin skjutbana Söndagen den 29 Sept. kl. 10 f.m. Efter täflingens slut insatsskjutning och skjutning om förbundsmedaljer.
Styrelsen"
(NK 28 september 1901)

"Luleå skytteförening har såsom en uppmuntran för nit och intresse i skyttevärksam-hetens tjänst tilldelat studeranden Gudmund Hollstrand hvilken på ett förtjänstfullt sätt ledt skjutöfningarne för det skjutlag som bildts vid Luleå skytteförening, en bägare med följande inskription: 'Till Gudmund Hollstrand för godt arbete i skyttesaken'."
(NK 8 oktober 1901)

"Skyttetäfling. Vid den 27 sept. företagen täfling om statens pris med skyttar tillhörande Neder-Luleå skytteförening deltogo 16 skyttar i första klassen, 6 skyttar i andra klassen och 16 skyttar i tredje klassen.
Af de 16 skyttarne i första klassen erhöllo 7 st. pris, nämligen:
1) E. Bergström, Sunderbyn, 48 point, 10 kr. och ett 1867 års gevär.
2) H. Eriksson, Sunderbyn, 47 point, 5 kr. och ett 1867 års gevär.
3) A. Nordqvist, Sunderbyn, 45 point, 8 kr.
4) H. A. Johansson, Sunderbyn, 45 point, 8 kr.
5) H. Brander, Sunderbyn, 42 point, 5 kr.
6) O. Westerberg, Sunderbyn, 41 point, 5 kr.
7) J. A. Brander, Sunderbyn, 39 point, 4 kr.
af de 6 skyttarne i 2 klassen erhöllo 8 st. pris, nämligen:
1) Levi Rutbäck, Refveln, 87 point, 15 kr. och ett 1867 års gevär.
2) N. E. Sundqvist, Rutvik, 77 points, 10 kr.
3) A. A Nilsson, Rutvik, 74 point, 5 kr.
I tredje klassen erhöllo följande skyttar pris, nämligen:
1) H. G. Nilsson, Rutvik, 89 point, 30 kr.
2) O. A Wikström, Sunderbyn, 32 point, 20 kr.
3) J. Nyberg, Sunderbyn, 79 point, 15 kr.
4) I. J. Sundberg, Sunderbyn, 77 point, 10 kr."
(NK 8 oktober 1901)

"Persö Skytteförenings
Tävlingsskjutning om statspris äger rum å föreningens skjutbana. Söndagen den 20 Okt. med början för 3:e klassen kl.7, 2:a klassen kl. 8 f.m. och 1:a klassen kl. 1 e.m.
Berättigade att delta i täflingen äro medlemmar af föreningen, som under året i sin skjutklass avlossat 60 protokollförda skott i de olika skjutställningarne.
Persön den 14 Okt. 1901
Styrelsen"
(NK 16 oktober 1901)

"Karlsviks skytteförening hade i söndags årsmöte.
Af årsberättelsen framgick att föreningen vid dess stiftande den 11 sistlidne april räknade 30 medlemmar hvilkas antal vid årsrapportens upprättande ökats till 46. Att intresset för skyttesaken hos föreningens medlemmar varit synnerligen liflig, framgår däraf att ej mindre än 5 600 skott upptagits å årsrapporter samt minst 1 000 skott däröfver hade lossats vid täflingar och andra tillfällen.
Under året hade af föreningens medlemmar eröfrats 10 Norrbottens skytteförbunds medaljer, 3 silfer och 7 brons. 15 medlemmar hade eröfrat statens skyttemärken och 13 gjort sig berättigade till uppflyttning från 1:a till 2:a klassen.
Af revisionsberättelsen framgick att inkomsterna utgjort kr. 492:05 hvilken summa åstadkommits dels genom tillmötesgående från aktiebolaget Bodträskfors, utgifterna kr.489:02 samt kassabehållningen kr. 3:03. Revisorerna tillstyrkte full och tacksam ansvarsfrihet åt styrelsen, hvilken af föreningen godkändes.
Styrelseval utföll sålunda: ordförande hr C.F. Åström (omvald), vice ordf. hr F.O Sundberg (d:o), sekreterare hr N. (otydligt, reds anm) Nilsson (nyvald), kasör hr Osk. Lundström (omvald) samt vice sekreterare hr G.O. Hollstrand (nyvald). Till suppleanter utsågos hrr J. Olsson och G. Wallmark som suppleanter.
Till revisorer utsågos hrr F. Hallborg och J. Nordström med hrr J. Olsson och G. Wallmark som suppleanter. Till markör utsågos hr H. Carlsson."
(NK 28 november 1901)

LAPPMARKERNAS SKYTTEFÖRENINGARS VANDRIN GSPOKAL

"Ännu återstår cirka 1.100 kronor på vandringsstandarets skuld. Som bidrag till täckande
härav förberedes till den 14 d:s en soaré å Folkets Hus i Gellivare.
En hel del nya överraskningar komma då att bjudas, varhjämte sång, såväl solo som
manskörer, även som musik kommer att utföras. Då en hel del omkostnader måste göras och för att behållningen må bliva den största möjliga, upprepas soarén
den 15 d:s med avkortat program, varefter bal anordnas för den dansanta delen av publiken.
Det är att förmoda att vänner till skyttesaken i Gellivare såväl som i Malmberget och i
Kiruna, komma att visa sitt intresse för det behjärtansvärda ändamålet och talrikt in-
finna sig till dessa soaréer."
(NK 3 december 1901)

NORRBOTTENS SKYTTEFÖRBUND

"Inom Råneå socken, har i Prästholms by med omnejd bildats Prästholms skytte-
förening. Inom Jockmocks socken är likaledes en skytteförening bildad."
(NK 18 januari 1902)

NORRBOTTENS SKYTTEFÖRBUND

"I Morjärv med kringliggande näjd är den 9 i denna månad bildad en skytteförening,
Morjärvs skytteförening."
(NK 12 februari 1902)

"DE INTERNATIONELLA SKIDTÄVLINGARNA; Terränglöpningen på 30 km.
Starten skedde från Dragonkasernen, vid vilken också målet för de tävlande fanns
anbragt. Starten ägde rum idag precis kl 7 f.m. Av 32 anmälda startade 27 st.
Föret var gott och vädret härligt med en temperatur av blott -5o C. En stor mängd
folk hade trots den tidiga timmen samlats vid startplatsen och tog med stort intresse
del av tävlingarnas resultat.
Framemot kl mellan 9 och 10 på f.m. återkom den förste av de tävlande hälsad av
stormande jubel och därefter följde de övriga med korta mellantider..
Bästa tiden nåddes av en av våra raska Norrbottens löpare, J. Larsson från Arvidsjaur,
vilken tillryggalade banan på 2 timmar och 22 minuter.
Därnäst kom A.E Grubbström från Arvidsjaur med 2 tim 24 min. Tredje man blev Paul
Braathen, representant för Eidsvolds skidklubb, Norge, 2 tim. 28 min. Fjärde pris togs av
en finne Asari Antio 2 tim. 31 min. N:O 5 blev N.A Andersson från Luleå 2 tim. 32 min.
Därnäst kom Lars Olofsson från Arvidsjaur 2 tim. 34 min. samt J.P Sivertsson (Sjulsson)
från Arvidsjaur 2 tim. 35 min. Vi ber i sammanhang med ovanstående att få påpeka att de av oss här meddelade tiderna icke äro de officiella utan tagits av vår vid tävlingarna närvarande referent, vadan, möjligen en eller annan siffra ej kommer att stämma med de som sedemera blir offentliggjorda. Starten ägde rum med en minuts mellanrum. Av de startande inkom 26 till målet.
Senare meddelas följande officiella siffror. Larsson 2 t. 22 m. 59 s, Grubbström 2 t. 24 m. 51 s, Braathen 2 t. 28 m.27 s, Antio 2 t. 32 m. 2 s, Andersson 2 t. 33 m. 5 s, Olofsson 2 t. 34 m. 54 s, Jonsson 2 t. 35 m. 50 s, Sivertsson 2 t. 35 m. 55 s."
(NK 1 mars 1902)

"Föreningen för skidlöpningens främjande i Luleå med omnejd hade i söndags e.m. sammanträde å allmänna läroverkets bönsal.
På förslag af styrelsen beslöts enhälligt att till hedersledamöter i föreningen invälja konsul H. Örtenblad och redaktör Karl Lundegård.
Styrelsen hade framhållit önskvärdheten af att anstalter vidtoges för anordnandet af en lämplig backe och för täflingar i backåkning och ansett att denna borde vara belägen i stadens omedelbara grannskap.
Detta förslag vann de närvarandes odelade bifall. Under det meningsutbyte hvartill frågan gaf anledning uttalades att det vore en nödvändighet att förfoga öfver en ändamålsenlig backe för att kunna få en nationell skidtäfling förlagd hit att det vore önskvärt att få disponera öfver en brantare backe för mera förfarna skidåkare och en mindre brant för oöfvade och att denna sak låte ordna sig med nödig hänsyn om exempelvis tre spår med sk hopp af olika höjd användes. Det framhölls att man lämpligen kunde. Å Gültzaudden finna plats för spår afsedda för mindre öfvade åkare men att å andra sidan blefve alltför kostsamt att underhålla spår på tvänne skilda platser.
Såsom lämpliga platser framhöllos Lulsundå-åsen, Mjölkuddberget eller Bergnäset.
För att komma till enighet och få frågan på bästa och grundligaste sätt utredd beslöts att tillsätta en kommitté med uppdrag att innan Juli månads utgång inkomna med utredning angående kostnaderna för planerna realiserade. Kommitterande bemyndigades att utse bästa plats för backen.
I kommittén invaldes lotskapten B.S. Östrand, kassör R. Isaksson och kammarskrifvaren N. Schönfeldt. I kommitén är dessutom ordföranden eller vice ordföranden själfskrifven ledamot."
(Källa och årtal okänt, torde vara våren 1902)

"Skidtäfling i Arjeploug
Arjeplougs skidklubb anordnade annandag påsk den 8 d:s täfling i längdåkning på skidor å 34 kilometers bana som tagits efter sjön Hornafvan med utgångspunkt från s.k. Skäppsviken invid kyrkoplatsen. Täflingen som började kl. 6 f.m. gynnades af ett härligt väder och präktigt skidföre hvarför man väntade ett godt resultat.
Redan kl. 8 f.m. inlöpte förste pristagaren under tilloppet af en väldig skara åskådare som med ljudliga hurrarop uttryckte sin belåtenhet öfver detta extra nöje.
I täflingen deltogo 11 personer däraf 9 lappar.
De tre hufvudpriserna erfodrades i följande ordning:
1:a pris, bestående af en Mauserkarbin värd 75 kr. och silfermedalj af lappmannen Jacob Larsson Skalje från Luokteå lappby för använd tid af 2 min. 31 min. 30 sek.
2:a pris, bestående af 30 kr. och bronsmedalj af extra bevakaren John Granberg från Norra Bergnäs för använd tid af 2 tim. 36 min. 10 sek.
3:e pris, bestående af 20 kr. och bronsmedalj af faktor Axel Fahlgren från Byske för använd tid af 2 tim, 43 min. 20 sek.
4:e extra pris, 15 kr. togs af lappmannen Paulus-Perssson Ruong från Mahaswuoma lappby för använd tid af 2 tim. 43 min. 20 sek.---
--- Alla priser förutom medaljerna som erhållits från skidlöpareföreningen, hade tillkommit på frivillighetens väg.
Bestyrelsen för anordnandet af denna lyckade och ovanligt vackra täfling hembär härmed sitt varmaste tack först till de täflande, som genom sitt deltagande i täflingen, hvar på sitt sätt, visade att äfven i vår aflägsna bygd finnes ett vaket intresse för idrotternas idrott, därnäst till de damer, som utom att i den arla morgonstunden hedra täflingen med sin närvaro, gjorde all möda ospard att bland de frikostiga åskådarne hopsamla medel till utdelning bland de täflande, hvaraf många voro fattiga samt till sist de funktionärer, som bredvilligt såväl vid ´starting-place´ som vid vändpunkten gjorde sin tjänst!
Den första skidtäflingen i Arjeploug är nu ett minne blott men vi våga på grund af visat inträsse för saken uttala den tro att täflingarna af dylik art hädanefter skola bliva vår ´vår musik´, skrifver en meddelare till Norrbottens-Kuriren."
(Källa och årtal okända, torde vara mellan 1900-1905)

"Antnäs skytteförening bildats med ett medlemstal af 46. Till ordförande valdes N.E. Nilsén till sekr. L.A. Petterson, kassör Oscar Bergström, v ordf Nils johan Johansson och v. sekr. J.A. Granqvist. Ytterligare ett par föreningar väntas bli färdligbildade i dagarne.
Skytterörelsen går sålunda inom vårt län framåt med god fart."
(Källa samt årtal okända, torde vara mellan 1900-1905)

"Styrelsen för Norrbottens skytteförbund hade i lördags sammanträde, därvid, utom förbundets ordförande landshöfding Bergström och ordf i värkställande utskottet öfverstelöjtnant Weijdling närvoro utskottets öfriga medlemmar samt ombud för ej mindre än elfva skytteföreningar. Beslut fattades att årets förbundstäfling skall hållas 14 och 15 sept och till ledare af täflingarne utsågs kapten Meijerhöffer.
Åt förbundets ordförande samt värkställande utskottets ordförande och sekr. uppdrogs att till centralstyrelsen aflåta en tacksamhetsskrifelse för det erbjudande som gjorts förbundet att såsom lån bekomma de resultat komma närmast hederspriseröfrare.
Antalet täflingsskjutningar bestämdes till (?, hopplöst att se antalet, reds anm) inberäknadt den som hålles i samband med Jägarförbundets länsafdelnings årsfäst och skulle gillet hos afdelningens styrelse göra framställning om medgifvande härtill.
Med seklamation beslöts att till hedersledamot i skyttegillet invälja konsul Örtenblad, hvilken tackade för utmärkelsen under förklaring att äfven om han på grund af bristande tid sett sig nödsakad att frånträda posten som ordförande, han allt fortfarande ville med lif och lust vara verksam inom gillet.
Efter sammanträdet hölls en enkel kollation hvarunder ... Ö ytterligare hyllades med tal och skålar."
(Källa samt årtal okända, torde vara mellan 1900-1905)

"Soaréer till förmån för Luleå Skytteförening komma att äga rum å Stadshotellet i Luleå nästkommande 12 April kl 5.00 e.m. och 13 April kl. 6 e.m. efter ett synnerligen omväxlande program. Där kommer att bjudas på såväl dramatik som musikalisk underhållning.
Första aftonen kommer servering att äga rum vid småbord då förfriskningar af många slag tillhandahållas mot kontant betalning.
I ett lappläger serveras kaffe med dopp. En ölstuga bjuder på godt tyskt öl, porter och smörgåsar. Vid bufferten kunna allehanda saker erhållas såsom: glace, tårta, bakelser, konfekt, champagne och vischyvatten m.m.
Ett frukt och blomsterstånd kommer att med sina doftande håfvor locka till flitiga uppköp. Postkontoret blir välförsedt med de senaste nyheterna därtill fullt konfidentiellt. Sin rätta vikt kan hvar och en mot en ringa penning få veta å festens våg. En skjutbana bjuder de besökande pröfva sin skicklighet som skyttar.
Andra aftonen arrangeras dans efter teaterföreställningen. ---
--- Då skyttesakens befrämjande bör ligga varje svensk man och kvinna varmt om hjärtat våga vi bjuda den ärade allmänheten till så talrikt besök som möjligt."
(Annons i NK 14 mars 1902)

"Norrbottens skytteförbund förbundsstyrelse hade i dag i rådhuset ordinarie sammanträde under landshövding Bergströms ordförandeskap. En väckt fråga om införande af medlemsafgift uppsköts till representantmötet, följd af förbundsmötets ringa anslutning liksom äfven behandlingen af utgifts- o inkomststaten.
Af det sf staten beviljade anslaget à 600 kr. till skytteförbundet anslogos 500 kr. till pris och högst 100 kr. till bestridande af omkostnaderna för förbundstäfling.
I fråga om grunden förut delandet af de af staten anslagna 1009 kr. till fri ammunition bestämdes att man i det afseendet skulle tillämpa samma princip som föregående år.
Till protokollet tillades en af förbundet uttalad önskan att skytteföreningarna i afseende på användandet af anslaget till fri ammunition skulle iakttaga gifna stadganden.
En af Malmbergets skytteförening gjord anhållan att få ha egna förbundstäflingar afslogs efter en stunds debatt. Öfverstelöjtnant Weijdling framhöll därvid, att man i detta afseende icke borde företaga något förr än det nya organisationen af landsstormen blifvit färdig och vilken antagligen skulle åtskilligt ingripa i den frivilliga skytterörelsen. Mot hr Baudis anmärkning att skytterörelsen vore frivillig och sålunda oberoende af någon landsstorm, genmälde hr W att då staten anslog så stora belopp åt de olika skytteförbunden så hade den och rätt att få ett ord med i laget.
Tiden för förbundstäflingarne bestämdes till den 29, 30, 31 augusti och valdes kapten C. O. T. Meijerhöffer att leda dessa.
Ett af verkställande utskottet utarbetat förslag till utdelande af Norrbottens Skytte-förbunds medalj godkändes af mötet och öferlämnades till representationsmötets bestämmanderätt.
I detta förslag bestämdes bl.a. att medalj skulle utdelas, guldmedalj, för verksamheten, som hufvudsakligast hade befrämjandet af skytterörelsen inom hela förbundet till mål och silfvermedalj för verksamheten som afsett eller afser främjandet af enskild föreningsverksamhet för skyttesaken, skjutskicklighet och ett fosterländskt sinnelag. Till slut uppdrogs åt verkställande utskottet att hos landstinget hemställa om beviljandet af anslag för förbundet."
(NK 3 maj 1902)

"Norrbottens Skytteförbund .
Enligt från k.landtförsvarsdepartementet till härvarande verkställande utskott ingånget meddelande den 10 denna månad har k. n:t i nåder förordnat överste löjtnanten vid Norrbottens regemente m.m Salomon Wilhelm Sundelius att vara ledarmot i styrelsen för Norrbottens Skytteförbund, med skyldighet att, på sätt i nådiga brevet den 9 juni 1893 föreskrives övervaka de till skytteförbundet hörande skytteföreningarnas av staten understödda verksamhet."
(NK 29 juli 1902)

"Täflingsskjutning om Statens pris anordnar Carlsviks skytteförening å sin skjutbana. Söndagen den 14 d:s med början 7 f.m.
Styrelsen"
(NK 12 september 1902)

"Täflingsskjutnings om Statens pris anordnar Afva Skytteförening å sin skyttebana. Söndagen den 28 d:s.
Styrelsen"
(NK 17 september 1902)

"Svartö skytteförenings täfling om Statens pris förssiggår å föreningens skyttebana
Söndagen den 21 september kl 11 f.m Styrelsen"
(NK 19 september 1902)

"Svartbjörnsby skytteförenings täflingsskjutning om Statens pris, jämte medalj och
insatsskjutning äger rum Söndagen den 21 september kl 11 f.m. Styrelsen"
(NK 19 september 1902)

"Bodens skytteförening anordnar medaljskjutning Söndagen den 9 november
kl 12 midd. Styrelsen "
(NK 4 november 1902)

"Skyttefäst var i lördags anordnad i Föreningshuset i Jockmock af åtskilliga damer i samhället. Fästen, till hvilken en hel del af det manliga släktet inbjudits, var synnerligen lyckad och präglades af den största kordialitet. Utom en lyckad tablå presenterades orgel- och fiolmusik, hvarjämte ett hälsningstal hölls af en af damerna. Efteråt ver anordnad en treflig danstillställning, som slutade fram på småtimmarna, meddelas Norrb.-Kuriren."
(NK 26 november 1902)

"Härvarande afdelning af Idrottsföreningen Kamraten I.F.K hade igår anordnat en änkel fäst á Goodtemplar salongen. Programmet upptog musik, kuplettsång och en teaterpjäs, hvilken sist nämnda fick ett godt utförande af de unga debutanterna. Mellan pauserna bjöds på kaffe och the. Sedan vidtog en munter dans och det hela afslutades vid halv elva- tiden, då kamraterna åtskildes, mycket nöjda med sin afton."
(NK 29 november 1902)

"Norrbottens skidlöpare till Nordiska idrottsveckan. Som bekant afhålles i Kristiania den 31 januari till 8 februari 1903 en s.k. Nordisk idrottsvecka, därvid bl.a. back- och längdlöpningar äga rum. Med anledning häraf hade föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige, till Luleå skidförening gjort framställning att Luleå föreningen måtte försöka anskaffa en eller flera dugliga skidlöpare som på ett vårt land värdigt sätt kunde upptaga täflingen med norrmännen i hvilket fall fri resa fram och åter från Norrbotten till Kristiania skulle kunna beredas respektive Norrbottenslöpare.
Med anledning af denna framställning beslöt styrelsen igår att vända sig till åbon Jacob Wärja från Holmträsk med anhållan att han ville åtaga sig att såsom föreningens repres-entant deltaga i längdåkningstäflingarne på 50 kilometer onsdagen den 4 februari. Och skulle tillsvidare anslås ett belopp af 60 kronor, däraf 25 kronor skulle tagas ur Luleå föreningens kassa. Skulle någon annan styf skidlöpare inom länet äfven vara hågad att vid ofvan nämda tillfälle upptaga kampen med de norska gutter torde han ofördröjligen
anmäla sig hos ordföranden i Luleå skidlöpare förenings styrelse."
(NK 31 december 1902)

"Skidtäflingar komma att anordnas i Luleå Marie Bebådelsedag Onsdagen den 25 Mars 1903
Längdlöpningar:
60 km. för skidlöpare öfver 18 år;
30 km. för dito;
10 km. för gossar mellan 15-18 år;
5 km. för dito mellan 12-15 år;
5 km. för damer;
2 km. för gossar (utan staf)
60-km-löpare starta kl 5 f.m. och omedelbart därefter 30-km-löparne; 10-km-löparne starta kl. 7 f.m. och omedelbart därefter öfriga täflande.
Startplats: Nedanför skidbacken å Gültzauudden.
Anmälningar å Kurirens kontor senast Måndagen den 22 Mars kl. 7 e.m.
Deltagare från annan ort för anmäla sig senast Tisdag afton kl.7.
Avgift: 50 öre för 60 - och 30 km. loppet öfriga fritt.
Kl. 5 e.m.
Täflan i Backåkning (Skidbacke å Gültzauudden)
Prisutdelning kl. 7 e.m. i Läroverkets gymnastiksal.
Silfer- och bronsmedaljer, mausergevär m.m. utdelas
Åskådare: 25 öre för äldre, 10 öre för barn
Biljetterna ska gälla såväl för längd- som backlöpningen.
Föreningens medlemmar fri entré. Årsmärket bäres synligt.
Därefter anordnas Allmän Sexa kl. 8 e.m.
Vidare framledes
Styrelsen för Luleå Skidlöpareförening"
(Annons i NK 17 mars 1903)

"Föreningen för skidsportens främjande har som gåfva till Bodens folkhögskola lämnat förutom två modellskidor, olika typer, ett större antal af föreningens utmärkta årsskrift
'På skidor' dels till utdelning bland eleverna, dels i och för biblioteket."
(NK 7 april 1903)

"Lappmarkernas skytteföreningar ha nu å sina i Gellivare, Malmberget och Kiruna befintliga banor börjat låta knallarne från mausergevären eka mot malmbärgens järnväggar."
(NK 2 juni 1903)

"Bilda skytteföreningar: Från Norbottens skytteförbund har i dagarna till intresserade personer inom byar, där ingen skytteförening finnes, utsändt följande cirkulär: Det är mycket svårt att i en del byar där intresse för den frivilliga skytterörelsen eljest ingalunda saknas, få nya föreningar till stånd.--- De intresserade som genast ingått i föreningen betala sin inträdes och årsavgift, t.ex. 1 krona i inträdes och 1 krona i årsavgift. Af dessa medel köpes amunition och skottaflor m.m. Ammunitionen utdelas sedan till nya skyttar, som befinna sig i åldern 14-40 år. Var och en sådan skytt skjuter nämligen endast en serie (10 skott). För denna sålunda skjutna serie får föreningen nästa år i maj eller juni ett ammunitionsförskott af 3 kronor 50 öre per skytt. Då föreningen sålunda bekommit medel till ammunition, börja andra året de egentliga skjutningarna. Under tiden har man börjat anläggandet af en ordentlig skjutbana. Första året kan man nämligen nöja sig med en enkel tillfällig bana med fastsatta taflor. Går man tillväga i ungefärlig öfverens-kommelse med ofvanstående, så bör i byarna, där skytteföreningar ännu ej finnas, sådana lätt kunna bildas. För att få statsanslag skall förening bestå af minst 10 skyttar med en styrelse af minst 3 personer."
(NK 15 juni 1903 )

"Norrbottens skytteförening. I Norrb-Kur. n:o 107 för i lördags omtalades att i Norrbotten Län f.n. finnas 56 skytteföreningar, af hvilka 11 bildades under detta år. En skyttevän erindrar med anledning häraf, att det är länge sedan saken så stod: nämligen den 24 sistlidne maj. Sedan dess äro bildade ytterligare 7 föreningar, för hvilka stadgar fastställts. De under året nybildade föreningarna äro således 18 och det totala föreningsantalet 64. Inom de olika kommunerna, inom hvilka föreningar finnas, ställer sig dessas antal enligt nedanstående: Piteå socken med Piteå stad 4 föreningar, Arvidsjaurs socken 2, Elfsby socken 1, Öfver-Luleå socken 6, Edefors socken 1, Jockmokks socken 7, Neder-Luleå socken och Luleå stad 15, Gellivare socken 3, Juckasjärvi socken 2, Råneå socken 4, Öfver-Kalix socken 4, Neder-Torneå socken och Haparanda stad 3, Karl Gustavs socken 1, Hietanieni socken 1, Öfver-Torneå socken 2, Pajala socken 1. Summa 64 föreningar. Af ofvanstående föreningar äro under innevarande år i nedannämda kommuner nybildade: i Piteå socken 1 förening, i Öfver-Luleå socken 1, i Jockmocks socken 6, i Jukkasjärvi socken 1, i Neder-Kalix socken 4, i Neder-Luleå socken 1, i Öfver-Kalix socken 3, i Öfver-Torneås socken 1. Slutligen må nämnas att ett ej obetydligt antal föreningar äro ytterligare under bildande."
(NK 15 juni 1903)

"56 Skytteföreningar. Finns inom Norbottens län. Under innevarande år hade 11 nya föreningar bildats. Inom hela riket finnas 1,697 ytterligare skytteföreningar. Skulle de vara möjligt att nå siffran 2,000 undrar A.B. Ännu finnes det i Sverige mellan 800 och 900 kommuner, som icke tillhör någon skytteförening. Icke skulle det väl vara omöjligt att äfven inomtalet af dem kunna väcka intresse för den fosterländska skytterörelsens att förmå dem att följa alla de andras exempel. För att få dem med borde skytteförbundets styrelser rikta en direkt bedjan till kommunernas styrelse eller till kommunalnämderna. På detta sätt skulle det som ett önskemål framhållna talet 2000 skytteföreningar före årets slut säkert kunna förverkligas."
(NK 11 juni 1903)

"Lapplands vandringspokal. Lappmarkens skytteföreningar af Norrbottens skytte-förbund hafva beslutat att genom utsända listor söka hopsamla medel för betalande af den skuld, 1 200 kr, som ännu vidlåter Lapplands vandringspokal. Sådana listor finnas i Kiruna å de flesta större butiker och offentliga lokaler och kunna de, som på detta sätt vilja understödja skyttesaken, å dessa listor teckna större eller mindre belopp."
(NK 1903 el 1904)

"Hortlax skytteförening. Den 13 i denna månad bildades Hortlax skytteförening. Till ordförande valdes arbetsledaren Fritiof Sandberg, till vice ordförande hemmansägaren Gustaf Lundström, till sekreterare hammansägaren Oskar Lindgren, till vice sekreterare
Oskar Westerberg, till kassaförvaltare Aug. Berglund samtliga i Hortlax. 21 medlemmar äro antecknade."
(NK 23 juni 1903)

"Ingen norrbottnisk sportförening är representerad vid Norrlands allmänna idrotts-tävlingar, som idag tagit sin början i Härnösand och avslutas den 3 dennes."
(NK 1 augusti 1903)

"Idrottsföreningen 'Kamraten'. I söndags bildades i Gellivare en krets af idrotts-föreningen 'Kamraten'. Till medlemmar af styrelsen valdes polismannen H. Ålander, ordförande, studeranden Sven Grahm, vice ordförande, inspektor E. Nyström, sekreterare, studeranden R.B. Bresky, vice sekreterare, hr H. Lindgren, skattmästare och hr K. Karlsson, intendent. Stadgar antogos m.m."
(NK 11 augusti 1903)

"Junosuando skytteförening. Den 20 december bildades Junosuando skytteförening. Ordförande för föreningen är kontraktsadjunkten J.A. Stenudd. Till vice ordf. är vald faktor N.F. Gustafsson, till sekr. Adolf Poromaa, samtliga i Junosuando. Föreningen, som räknar 37 medlemmar, är den 45 af de i år inom förbundet bildade föreningarna."
(Malmfältens Tidningar 31 december 1903)

"Malmbergets skytteförening anordnar Söndagen den 21 Aug. 1904 Stor Folkfäst efter följande PROGRAM: ..." (Medaljskjutning, insatsskjutning, olika idrottstävlingar för såväl yngre som äldre, "fosterländsk fest" med tal, sång och musik samt dans ingick i programmet, reds anm)
"Föreningen beslöt, att till samtliga idrottsföreningar i Norrbotten ingå med en skrifvelse om bildandet af ett idrottsförbund inom Norrbottens län."
(Protokoll IFK Kiruna medlemsmöte, 6 juni 1907)

"Olympiska spelen. Vid de föreläsningar som lektor C. Thulin håller över ovanstående ämne i Luleå den 11, Nautanen 12, Kiruna 13, Riksgränsen 14 och Malmberget 16 april, komma att visas jusbilder dels hämtade från grekiska konsthistorien, belysande de antika spelen dels tagna av bland annat föreläsaren själv vid de olympiska spelen i Athén 1906."
(Nfl 11 april 1908)

"Efter kallelse utfärdad af Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbunds kansli samlades å Stadshotellet i Luleå den 21 mars 1908 representanter för några af de inom Norrbottens län, varande idrottsföreningarne under ordförandeskap af sekreteraren i Riksförbundets kansli, herr Em Grahn och bildades vid detta tillfälle Norrbottens Idrottsförbund. Följande föreningar voro vid mötet representerade:
Idrottsföreningen Kamraterna, Luleå, Piteå Idrottsklubb, Norrbottens regementes Idrottsförening samt Boden - Karlsborgs artilleriregementes Idrottsförening i Boden."
"Löjtnanten R. Berg från Boden valdes till ordförande. I styrelsen invaldes flera militära kollegor från Boden. Från Kiruna invaldes Allan Lenander och R Lundberg som ordinarie ledamöter. Nio föreningar anslöt sig till förbundet vid bildandet, ytterligare en anslöt sig under året."
(Norrbottens Idrottsförbunds årsberättelse för 1908)

OM SKIDÅKNINGENS BETYDELSE FÖR NORRBOTTNINGEN
"Norrbottningar! Idrott ligger eder i blodet från födseln och därtill den bästa idrotten - idrotternas idrott - skidlöpning. Edert av sörlänningen i detta hänseende afundade klimat bjuder eder naturnödvändigt att bruka skidan icke blott som fortskaffningsmedel, utan ock såsom det bästa idrottsredskap som ännu blivit uppfunnet. Tagen därföre väl vara på dessa gynnsamma naturförhållanden, som gifva så utmärkt tillfälle till härdande, stärkande och uppfriskande idrott ute i friska luften, ute i Guds fria natur, i förtroligt umgänge med natur; ett umgänge, som alstrar renhet i sinnet och kärlek till de bygder, som ni därigenom lären eder så väl att känna och värdera. Denna idrott skall alltså lära eder hembygds- och fosterlandskärlek. Utbilden eder till landets föregångsmän i denna härliga vinteridrott. Det kunnen I; därtill hafven I de bästa förutsättningar.
För eder Norrbottningar behöfver jag icke framhålla skidans betydelse; men vill blott erinra om att skidlöpning är den bästa, den sundaste, den hurtigaste, den mest hänförande av alla idrotter. Skidlöpning har en enastående egenskap att roa och entusiasmera, äfven de äldre. Den blir aldrig enformig, den bjuder ständigt nya växlingar; för varje nytt skidspår får man en ny syn på tingen, något nytt att iakttaga. Skidlöpning är lika uppfriskande som värmande, äfven vid betydande köldgrader; den härdar, stärker och gifver sinnet spänstighet - den skänker lifsglädje. Har man en gång fått smak för skidlöpning och förvärvat färdighet däri, då längtar man ut när vidderna ligger snöklädda, och man kommer åter varmblodig och nöjd, om man lyckas klara backar, stup och svårigheter - ty att öfvervinna svårigheter, är en idrottsmans fröjd. Vägen blir aldrig lång, då man löper på skidor; man tycker snarare att den slutar för tidigt, ty man njuter av livet, då man glider fram i frisk fart och tänker icke på väglängden. Det är också häpnadsväckande sträckor våra duktiga skidlöpare kunna tillryggalägga på kort tid. Skidlöpning har dessutom för oss svenskar den värdefulla egenskapen att vara en rent nationell idrott - urgammal svensk idrott, alltså icke importerad, och detta är ytterligare ett skäl att vårda och främja densamma"/.../.
(Skrivet av general Viktor Balck ur skriften Norrbottens Idrottsförbund 1908 - 1918.)

FRÅN NORRBOTTENS IDROTTSFÖRBUNDS FÖRSTA TIO ÅR
Norrbottens Idrottsförbund bildades den 23 mars 1908. Förbundet har satt upp ett högt mål: "Idrott till hvarje ort och samhällsmedlem i Norrbotten". Detta kommer förmodligen aldrig att uppnås men "friskt vågat, är hälften vunnet". Vid förbundets 10-årsjubileum 1918 räknade förbundet 19 anslutna föreningar. En av dessa var IFK Kiruna. Av de övriga kom fyra från Gellivare - Malmberget, fem från Boden och tre från Luleå. De övriga sex föreningarna var från Öfver-Torneå, Haparanda, Neder-Kalix, Vånafjärden, Seskarö och Piteå. Dessutom fanns det idrottssammanslutningar i Neder-Kalix, Hvitvattnet, Älfsby, Harads och Jokkmokk.
(Norrbottens idrottsförbund 1908 - 1918)

"Skidtäfling var i söndags fm anordnad af Malmbergets allmänna idrottsförening. Banans längd var 30 km och tillryggalades i tre omlopp med start å Idrottsplanen. /.../
/.../ Till täflingen, som var öppen för deltagare öfver 18 års ålder, hade anmält sig 21, af hvilka 20 startade och 16 fullföljde banan. /---/
/---/ Resultatet af täflingen blef sålunde: H.H Holmberg 2 tim 26 min 59 sek, A.E Grubbström 2.29.16, Matts Eriksson 2.32.08, /---/"
(NK 10 mars 1909)

"Distriktsmästerskapet i fotboll går nu till Luleå IFK sedan Kirunakamraterna afstått från deltagande i finalmatchen emedan deras lag sönderfallit."
(NK 9 augusti 1911)

"Tränaren Krigsmans stationering i Norrbotten.
Som förut meddelats har genom Svenska idrottsförbundets olympiska träningskommitté till Norrbottens idrottsförbunds förfogande ställts tränaren A.V. Krigsman under tiden 16-31 augusti. För bestämmande af tider och platser för hans stationerande inom länet har styrelsen för Norrbottens idrottsförbund haft sammanträde i Luleå. Enligt den därvid uppgjorda resplanen besökes Boden fr.o.m. den 16-19. Malmberget och Gellivare 20-21, Kiruna 21-22, Luleå 24-25, Haparanda 26-27 samt Piteå 30-31."
(NK 20 juni 1913)

"Norrbottens Idrottsförbund. Hade i lördags styrelsesammanträde i Boden. Därvid fastställdes programmet för den kommande sommarens distriktsmästerskapstävlingar sålunda Mästerskapet i allmän idrott och tiokamp i Boden den 12, 13 augusti. Mästerskapet i femkamp i Karlsborg den 9 juli och mästerskapet i terränglöpning och simning i Luleå den 30 juli. Vid årsmötet i Haparanda beslöts instifta två vandringspris ett för civila och ett för militära föreningar att tillfalla den förening, som under året upp-visat de flesta godkända proven för idrottsmärket. Stadgarna för dessa pris fastställdes nu och skall priset tillfalla den förening som först erövrat detsamma 3 gånger. Med anledning av en skrivelse från svenska idrottsförbundet beslöts, att inomhusträning skall anordnas i Kiruna, i Haparanda, i Boden och i Luleå. Ett anslag på 300 kr, som erhållits från gymnastikförbundet, överlämnas till den av distriktsförbundet valda gymnastikkommittén. "
(Nfl 28 mars 1916)

"Till Norbottens Idrottsmän! Svenska spelen komma att äga rum i Stockholm mellan den 8 och 16 juli. Enligt beslut av Svenska Idrottsförbundet skall de svenska representanterna uttagas distriktvis. Norrbottens Idrottsförbund har beslutat att låta sig representera och uppmanas förbundets idrottsmän att omedelbart påbörja träningen för att kunna deltaga i de uttagningstävlingar som komma att anordnas i början av juni, för uttagning av förbundets representanter. Svenska Idrottsförbundets tävlingsbestämmel-ser skola följas. Resan till och från spelen för från uttagningen godkända idrottsmän kommer att bekostas av Svenska Idrottsförbundet."
(NFL 5 maj 1916)

"Idrotten i Malmberget har ända hittills så gott som uteslutande inskränkt sig till skididrott. Denna bedrives under de långa vintrarna med stor iver och framgång. För alla de andra idrottsgrenarna har intresset däremot varit skralt. Det har visserligen en gång i tiden funnits en idrottsförening i Malmberget, men den dog sotdöden, antagligen emedan det saknades den samlande och enande kraften. Men denna sommar har emellertid en ändring inträtt. Några vid föreningsliv och organisationsarbete vana personer kallade i våras tillsamman alla idrottsintresserade på platsen och en ny förening bildades, Malmbergets allmänna idrottsförening. Början var god, och redan nu en tre månader efteråt räknar föreningen cirka 150 medlemmar./---/"
(NK 6 september 1916)

"Minneslista för Norrbottens idrottsmän vintern 1917.
Januari den 28.Distriktsmästerskap å 30 och 60 km. samt 10 km. för damer, i Boden (Uttagning för Nordiska spelen.)
Februari den 4. Distriktsmästerskapet i budkavletävling, i Boden. (Uttagning för Nordiska spelen.)
Februari den 10-18. Nordiska spelen i Stockholm.
Februari den 25. Distriktsmästerskap i backåkning, i Luleå.
Mars den 11. Kamraternas svenska mästerskap å 30 och 60 km. samt å 10 km. för damer samt allmänna tävlingar å samma distanser i Haparanda.
Mars den 18. Distriktsmästerskap i kombinerad back- och terränglöpning , i Luleå.
Mars den 25. Distriktsmästerskap i atletik och brottning, i Malmberget.
April ----. Distriktsmästerskap i stående höjd- och längdhopp, grenhopp samt mellanhopp, inomhus, (eventuellt).
Glöm ej att avlägga prov för skidlöpar- och idrottsmärket,
Haparanda i dacember 1916.
Norrbottens idrottsförbund:
Arbetsutskottet."
(N-K 10 januari 1917)

"Norrbottens Fotbollsförbunds styrelse sammanträder å hotell Lundgren i Boden på söndag för första gången efter sitt bildande. Först bestämmes spelordning samt tid och plats för årets distriktsmästerskap i fotboll. Till deltagande häri äro ej mindre än 11 lag anmälda. /.../
Nästa punkt är behandling av ett inkommet förslag till s.k. serier i fotboll. Här föreslås att distriktet indelas i 3 kretsar, nämligen en omfattande Piteå-Luleå-Boden, en Gellivare-Malmberget-Kiruna och den tredje Karlsborg-Haparanda och eventuellt Seskarö, om de få ihop lag. Mellan klubbarna inom varje krets spelas exempelvis 2 omgångar och segrarna i kretsserierna spela i sin tur utslagsmatcher med varandra för att avgöra ordningsföljden i den s.k länsserien. /---/"
(NK 12 maj 1917)

"Landskampen Västerbotten - Norrbotten i allmän idrott och fotboll är upp-skjuten till den 25 Aug. med anledning av spanska sjukan. Uttagningar och program för de bägge förbunden den 11 Aug. gälla den 25 Aug. Haparanda den 9 aug. 1918. Norrbottens Idrottsförbund: SEKRETERAREN."
(Nfl 10 augusti 1918 )

"Idrottsseger för Norrbotten. Vid en landskapsmatch mellan Västerbotten och Norrbotten i Umeå igår segrade Norrbotten i allmän idrott med 48 mot 26 poäng. I fotboll segrade Västerbotten med 3 mål mot 2."
(Nfl 26 augusti 1919)

"Norrbottens fotbollsmästerskap 1920. Den 31 mars utgick anmälningstiden till fotbollsmästerskapet 1920 för Norrbotten och till detta hade ej mindre än 10 av förbundets föreningar anmält deltagande. /---/
De föreningar som anslutit sig äro Idrottsföreningen Kamraterna, Kiruna, Notviken och Haparanda, Sportklubben, Luleå, Bodens Bandyklubb, I 19 och Bodens Ing. kår, Boden, Piteå Idrottsförening, Malmbergets Allmänna Idrottsförening samt Gellivare Bollklubb. /---/"
(NK 17 april 1920)

"Norrbottens fotbollsförbund sammanträdde i tisdags i Boden för bestämmande av spelordning och resplan för Svenska Fotbollförbundets propagandalag. /.../ /---/
Fredag den 23 juli Stockholm mot Kamraterna Kiruna i Kiruna. /---/"
(NK 9 juli 1920)

"Svenska fotbollförbundet har icke kunnat godkänna den av ombuden i Boden uppgjorda spelplanen dels på grund av att tiden ej tillåter att så många matcher spelas dels att inom den id planen omfattade spela 10 matcher skulle bliva för tröttande för de resande laget. /---/
Rese- och spelplan:
den 18 juli kl 5.30 em Stockholm - Bandyklubben i Boden.
den 20 juli Stockholm - Malmbergets Allmänna IF i Malmberget.
den 23 juli Stockholm - Haparanda i Haparanda.
den 25 juli Stockholm - Norrbotten i Boden,
den 27 juli Stockholm - Kombinerat lag Notviken och Luleå sportklubb.
den 29 juli Stockholm - Piteå Idrottsförening i Piteå. /---/"
(NK 14 juli 1920)

Speldagarna den 18:e och 20:e ändrades definitivt till den 19:e respektive 21:a. Övriga programmet stämmer.
(NK 16 juli 1920)

"Norrbottens idrottsförbund uppdrog åt MAIF att arrangera 1921 års distrikts-mästerskap i längdlöpning på skidor, 60 km för seniorer och 20 km för juniorer den 13 febr. Det var första gången som ett DM på skidor skulle arrangeras i Malmfälten. MAIF celebrerade detta genom att jämsides med DM arrangera 'Vinterspelen i Malmberget' den 12-13 febr. Malmbergets Skytteförening inbjöds som medarrangör och programmet skulle bjuda på förbundstävlingar på skidor 30 km och 10 km för damer samt fältskjutning på skidor och i patrull."
"För alla föreningar i övre Norrland som i vanliga fall ej ha ekonomisk möjlighet att låta sig representera vid förbundets tävlingar, som utan tvivel äga flera goda förmågor blir detta ett enastående tillfälle att få visa, att skidsporten i dessa landsdelar ej råkat i det förfall, som efter de senaste årens resultat att döma verkligen kan befaras."
(NSD 26 januari 1921)

"I länskampen i allmän idrott mellan Västerbotten och Norrbotten så spelades också en fotbollsmatch mellan dessa län. Västerbotten vann matchen med 3 mål mot 1"
(NSD 22 augusti 1921)

"En gymnastikkommitté valdes under ledning av ordföranden kapten Höijer, vid NIF:s årsmöte 1922. Från Malmfälten ingick förvaltare Jonsson, Malmberget. Martin Martinsson från Kiruna invaldes som ledamot i NIF-styrelsen."
(NK 14 mars 1922)

"Vid anmälningstidens utgång hade till förbundssekreteraren, till deltagande i 1922 års mästerskap i fotboll för seniorer, inkommit anmälan från 10 förbundets föreningar, näml.: Idrottsföreningen Kamraterna, Kiruna, Notviken, Haparanda, Bodens Bandyklubb, I 19, Boden, Luleå Sportklubb, Svartö Idrottsförening, Idrottsklubben Gultzau, Luleå, Malmbergets Allm. I.F. samt Gellivare Bollklubb."
"Inbjudan till deltagandet i 1922 års mästerskap i fotboll för juniorer har utgått till förbundets föreningar. Rätt att deltaga äger förening ansluten till förbundet samt idrotts-man som under 1922 fyller 17 år och där under.
Matcherna spelas, i motsats mot förra året, detta år under våren och försommaren.
Priser: Mästerskapstecken och tullkontrollör Carl Rudbergs vandringspris.
Anmälningar till deltagande skall vara förbundssekreteraren, Haparanda, tillhanda åtföljd av 5 kr. senast den 17 april."
"Vid Sv. Fotbollsförbundets sammanträde i söndags framlades bl. a. en begäran från ett flertal norrländska distrikt att förbundet skulle anordna en propagandaturné i sommar i likhet med den som besökte Norrbotten 1920, samt att få anordna en fotbollvecka i slutet av juni. Dessa frågor bordlades emellertid till senare."
(NSD 13 april 1922)

"Allmänna idrottsprogrammet för sommaren fastställt. Norrbottens Idrottsförbunds styrelse sammanträdde på onsdagen i Boden för att besluta om sommarprogrammet i allmän idrott m.fl. viktiga spörsmål. De olika distriktsmästerskapen fördelades på följande föreningar, platser och tider. På grund av Svenska spelens förestående bestämdes att landskapsmatch med Västerbotten i år skulle få anstå. Angående deltagandet i dessa spel fick arbetsutskottet i uppdrag att organisera. Hr Mauritz Nilssons förslag angående avslag på Riksförbundets förvaltningsutskotts hemställan om ändring av Riksförbundets omorganisation bifölls. I övrigt fick Norrbottens representanter vid riksförbundsmötet i Stockholm om söndag i uppgift att understödja hr Nilssons omändringsförslag. Till Riksförbundets och hr Nilssons förslag och dess belysande skola vi återkomma. Kiruna förening blev en av de godkända kontrollant för idrotts-märket. Vid sammanträdet beslöts även, att förbundsmedlemmarna skulle på ett verksamt sätt försöka anskaffa passiva medlemmar i Riksförbundet."
(NK 5 maj-1922)

--- "Vidare beslöts (på Norrbottens idrottsförbunds styrelsemöte, reds anm) att anskaffa egen förbundsdräkt för Norrbottenslaget. Angående ett stockholmslags turné i Norrbotten fick sekreteraren i uppdrag att underhandla med Svenska fotbollsförbundet. ---"
(NK 6 maj 1922)

"Malmfältens Skyttekrets arrangerade en årlig tävling i vinterfältskjutning söndag den 18 mars 1923. Samtliga skytteföreningar i Malmfälten inbjöds till tävlingarna som denna gång skulle genomföras i Porjus. Extratåg ordnades för de gästande skyttarna."
(NK 15 mars 1923)

"Tolkningstävlan efter motorcykel. Bodens motorklubb hade i går anordnat tolkningstävlan efter motorcykel, första gången i vårt län. Banan var förlagd till lands-vägen runt Svartbyträsket och åktes två varv. Längden uppskattades till 22 km. Tävlingen och det vackra vädret hade lockat minst två tusen personer ut på de vägar där tävlingen försiggick. Av den stora manspillan bland de tävlande får man antaga att den körda sträckan var synnerligen påfrestande i synnerhet för de tolkande. På Svartbyvägen utgick de flästa ur tävlingen på grund av den myckna lösa snön. ---"
(NSD 10 mars 1924)

"Bodens Brottarklubb hade tänkt sig möjligheten att anordna propagandatävlingar inom länet, på grund av denna fråga beslöt styrelsen att avhålla klubbmöte fredagen den 28 mars, för att avgöra nämnda fråga."
"På förslag av undertecknad ("Manne" Flyckt, reds. anm.) beslöts att från Förbundet rekvirera en silver- och bronsmedalj i samtliga viktklasser till Internationella brottningstävlingarna d. 13 april 1924."
(Protokoll fört vid KSK: s styrelse sammanträde den 23 mars 1924)

"Kapten G. Höier omvaldes till ordf för Norrbottens Idrottsförbund på årsmötet 1924. Bokhållare Martinsson i Kiruna blev en av ledamöterna. Mötet beslutade att ta upp 'viktkastning och tennis på förbundsprogrammet'. Ett förslag om att införa 18 km i svår terräng i SM avslogs. Ett förslag om att dela upp 30 och 60 km-loppet bordlades. Fyra föreningar beviljades inträde, nämligen Luleå Tennisklubb, Glommersträsk IF, Lappträsk IF samt Abisko AIF."
(Nfl 14 april 1924)

"Backinstruktörens verksamhet i Norrbotten. På sin tid anhöll Norrbottens
Idrottsförbund att Svenska Skidförbundet måtte besluta att en instruktör i backåkning
finge under början av denna säsong kostnadsfritt stå till Norrbottens Idrottsförbunds förfogande. Svenska Skidförbundet upptog förslaget med sympatier samt beslöt också
tillmötesgå Norrbottens framställning. Enligt av styrelsen uppgjort förslag anhöll
Norrbottens Idrottsförbund att instruktören skulle under 20 dagar få disponeras med 5
dagars vistelse å vardera platserna Kiruna, Malmberget, Boden och Luleå. ---
--- Erbjudande har dock erhållits från den framstående backåkaren Alex Lindström
för tiden 7-21 januari. ---
--- Lindströms placeringar å följande platser och tider: 7-9 Kiruna, 10-13 Malmberget, 14-17 Boden och 18-21 Luleå. --- "
(NSD 5 januari 1925)

"Oksa till Norrbotten?
Enligt vad förbundssekreteraren Mauritz Nilsson i Haparanda meddelar finnes det stora utsikter att våra brottare under en månads tid skall få den världsberömde finske brottaren Robert Oksa som instruktör. Oksa är f. n. anställd av Svenska brottningsförbundet och kommer att resa hela landet runt för att delge våra brottningsadepter något av sina många visdomar från brottningssporten. Oksa kommer under sitt besök här uppe att besöka de flesta platserna där vi ha brottningssporten på programmet och i första hand skulle väl då Notviken, Boden, Kiruna, Malmberget och Haparanda ifrågakomma.
Finnen torde få ett tacksamt arbete, det finns material till förstklassiga brottare här i Norrbotten - det är ej någon nyhet.
I detta sammanhang skulle vi vilja fråga, vars Norrlänska Brottningsmästerskapen, som skulle gå i Boden, tog vägen?"
(NSD 30 april 1925)

"Boxning i Norrbotten.
Ur Svenska Boxningsförbundets årsberättelse för 1926-1927 hämta vi följande uppgifter om boxningen frammarsch i vårat län. 95 föreningar tillhöra f.n. förbundet och bland de under året tillkomna 25 äro följande från Norrbotten: Bodens Bandyklubb, Norrb:s reg:tes IF, Boden och Porjus Idrottsklubb. (Luleå B. K. och Kiruna S. K. äro tidigare anslutna till förbundet)."
(NSD 30 april 1927)

"Malmberget skall inviga sin nya idrottsplats i sommar och hoppas få anordna distrikts-mästerskapstävlingarna för seniorer samtidigt. I övrigt skall det bli stora anordningar vid invigningen meddelar man oss."
(NSD 14 maj 1927)

"Norrbottens fotbollslag 1927.
Fotbollssäsongen 1927 är avslutad. Fotbollen har slutat rulla på länets gräs- och sandplanor. Fotbollsspelarna ha lagt materialen på hyllan till ett annat år och får nu en säkerligen välkommen vila. Matcherna ha ej varit så vidare talrika. Sedan D.M. slut-spelats har endast vänskapsmatcher återstått ordna och de kanske inte kunna bli så många som önskligt vore - man får många gånger se på de ekonomiska riskerna. Fotbollsförbundets planerade serie till 1928 är välkommen. Främmande fotbollslag som besökt länet äro Sandvikens AIK. (Boden), Skelleftå AIK. (Luleå), King, Stöa och Nor från Narvik (Malmfälten). I likhet med föregående år har signaturen roat sig med att göra en statestik över fotbollslagens matcher - skulle några ev. ha bortfallit emotse vi gärna rättelse."
(NSD 8 oktober 1927)

"Den 31 maj 1927 uppgick antalet idrottsföreningar i Norrbotten, enligt Riksförbundets årsbok 1927, till 50. Tillsammans samlade de 4 546 medlemmar. På programmet fanns bandy, brottning, fotboll, fäktning, gymnastik, allmän idrott, tennis, simning, skidor, tyngdlyftning, velicoped (cykel, reds anm) och boxning. 41 av föreningarna hade skidor på programmet, 17 fotboll och 21 allmän idrott. MAIF var äldst, 1929 skulle föreningen fira sitt 25-årsjubileum. Största föreningen beträffande medlemsantalet var Luleå SK med 340 medlemmar. I 19 var näst störst med 300."
(NSD 14 november 1927)

"Hälsingborg till Norrbotten på fotbollsturné?
Hälsingborgs idrottsförening har fått inbjudan från Norrbottens fotbollsförbund till en turné till Norrbotten nästkommande sommar. Den skulle omfatta 5-6 matcher och taga en tid av omkring 14 dagar. Matcher skulle spelas i Luleå, Boden, Malmberget, Kiruna och Narvik. ..."
(NSD 30 november 1927)

"En handbollsmatch spelas i afton kl. 7 å A. 8:s gymnastiksal mellan 7-mannalag från Ing. 4 och A. 8. Intresserade, även civila, äga tillträde utan avgift."
(NSD 27 februari 1928)

"Angående bidragslistan från Koskenkullens idrottsförening skulle återsändas."
( AIF - protokoll styrelsemöte 27 februari 1928 )

"Norrbottens idrottsförbunds styrelse sammanträdde i går i Boden, varvid tider och platser för sommarens idrott bestämdes: Terränglöpning IFK Kiruna 3 juni, Femkamp MAIF Malmberget 17 juni. Tiokamp och stafettlöpning IFK i Luleå 14 och 15 juli. Blir ej Luleås banor färdiga anordnas stafetterna av BBK. DM i allmän idrott I 19:s IF 11-12 aug. 30,000 meter Bodens AIF den 19 aug. DM för juniorer 25-26 aug. i Luleå. Orienteringslöpning A 8:s IF 14 okt. DM i simning LSK i Luleå 28-29 juli. Vattenpolo BBK i Boden 4-5 aug. Tennis Luleå tennisklubb 16-19 aug. Cykel 10 och 1 mil Ing. 4:s IF 28-29 juli. Inomhusmästerskapen i tennis Bodens tennisklubb 17-20 maj eller 1-4 juli. Tävlingarna om Boströmska vandringspriset i simn. IFK Luleå 22 juli."
(NSD 1 maj 1928)

" Till prisanskaffningskommitté för riksskyttetävlingarna i Boden den 7 och 8 juli har löjtnant Alf Meyerhöffer, Boden, utsetts som ordförande. Ledamöter i kommittén äro kapten G. Andersson, bankdirektör B. Meyerhöffer, brandchef L. Boquist, fabrikör O. Forslund och fastighetsägare O. Pettersson, alla i Boden samt ingenjör R. Höök, Kiruna, bergsingenjör H. Gårde, Malmberget, hovjuvelerare Fritz Olsson, Luleå, föreståndare K. Ruda, Nederkalix, kassör O. Wahlström, Haparanda och handlanden F. Wallsten, Piteå."
(NSD 9 juni 1928)

"Hälsingborgs IF lämnde på måndagen Norrbotten efter sin segerrika Norrbottensturné som visat hur skåningarna hantera fotbollen och hur man uppnår ett gott resultat genom teknik, bollbehandling och samspel. Turnén har gett följande resultat:
Komb. Luleålag 4-0.
Komb. militärlag 8-2.
Bodens Bandyklubb 6-2.
Komb. Malmb.-Gällivarelag 9-3.
Komb. Narviklag 4-1.
Komb. Kirunalag 6-1."
(NSD 12 juli 1928)

"Norrbottens motorcykelsällskap kommer, därest isförhållandena det tillåter, att anordna en hastighetstävling å Svartbyträsket söndagen den 9 dec."
(NSD 2 november 1928)

"'Vad kan göras för tävlingsidrotten på skidor i Övre Norrland?´ är ämnet för ett föredrag, som överste Holmguist håller i Bodenradio i morgon torsdag kl. 6,30 em."
(NSD 2 november 1928)

"Ordf i Norrbottens idrottsförbund, V Lönnqvist, lämnade i nov 1928 en redogörelse över idrottsrörelsens utveckling i länet. Detta i samband med Svenska gymnastik och idrotts-föreningarnas riksförbunds 25-årsjubiléum. Han framhöll bl a skidans stora betydelse för att människorna snabbt kunde förflytta sig i det vidsträckta länet. Naturligt nog blev den först kända idrottssammanslutningen en skidklubb, Piteå skidklubb, bildad 1875."
"Den första kända idrottstävlingen inom Norrbotten anordnades i Jokkmokk den 3 april 1884 av framlidne professorn, frih. E.A. Nordenskiöld, och denna tävling hölls över en distans av ej mindre än 22 mil. Först i början av 1890-talet tillkommo så ytterligare skidklubbar på ett flertal orter inom länet. Dessa klubbar anordnade årliga skidtävlingar, där särskilt de deltagande lapparnas prestationer väckte berättigad uppmärksamhet. Ej minst förvånansvärda voro de stora framgångar dessa uppnådde vid de utom länet hållna årliga nationella skidtävlingarna.
Efter sekelskiftet började allmän idrott och fotboll att mera allmänt utövas, och som omedelbar följd härav bildades ett stort antal idrottsföreningar med dessa grenar på sitt program. Sakta men säkert tillvunno sig dessa idrotter allt flera anhängare, så att vid slutet av år 1907 inom länet funnos inalles 36 idrottsföreningar, därav 15 skidklubbar. Det framstod nu med allt större tydlighet behov av en enhetlig sammanslutning för dessa idrottsföreningar, vilket föranledde bildandet av ett Norrbottens idrottsförbund år 1908.
Fotbollsspelet hade redan många år tidigare bedrivits med gott resultat. Under förbundets första verksamhetsår spelades matcher mot fotbollslag från mellersta och södra Norrland, och dessa matcher lämnade oväntat hedrande resultat för hemmalagen, vilket verksamt påskyndade fotbollssportens snabba utbredning. Skididrotten medförde dock de största framgångarna. I såväl längd- som backlöpning funnos vid denna tidpunkt framstående representanter, vilka vid tävlingar mot landets bästa förmågor i regel lyckades hemföra de förnämsta priserna. Särskilt i backlöpning uppnåddes goda placeringar även vid tävlingar utomlands.
Skididrotten har tidigare under en följd av år haft en nedgångsperiod, men de senaste åren ha i stället medfört så stora framgångar, att förbundet f. n. torde få räknas bland de ledande inom landets skididrott. Vid de senaste årens svenska mästerskapstävlingar, Vasalopp och större internationella skidtävlingar utomlands ha Norrbottens idrotts-förbunds representanter på ett värdigt sätt försvarat sitt goda anseende som skidlöpare. ...
... Inom förbundet finnas f. n. anslutna 54 föreningar, vilkas sammanlagda medlemsantal uppgår till omkring 4 500. Av dessa föreningar äro en del belägna ända till 40 mil från kustlandet, och dessa föreningar ha helt naturligt stora svårigheter att övervinna. Skid-idrotten är ju den dominerande idrotten häruppe, men de stora avstånden lägga oftast hinder för många föreningars representation vid de årliga distriktsmästerskaps-tävlingarna på grund av de stora resekostnader, som äro en direkt följd av förbundets stora utsträckning.---
--- Med det stora intresse, som nu förefinnes, är det att hoppas, att Norrbottens idrotts-förbund även i fortsättningen måtte lyckas i sin strävan att nå målet: idrott till varje ort och samhällsmedlem i Norrbotten. Ett nödvändigt villkor härför är dock, att behövliga idrotts-platser, tennisbanor, badanläggningar och skidbackar snarast anordnas, och att berörda samhällen härvid visa full förståelse för nödvändigheten av ekonomiskt understöd till underlättande av dessa anläggningars snara uppförande."
(NSD 21 november 1928)

"Finsk skidklubb Inbjuder norrbottniska löpare.
Till idrottsföreningarna i Norrbotten har en finsk skidklubb, Ounasvaaran Hiihtoseura, utsänt inbjudan till deltagande i skidtävlingar i Rovaniemi den
23 och 24 mars. Tävlingarna omfattar även backtävlingar; ...
Tävlingarna sammanfalla med de gränstävlingar, som Kiruna IFK anordnar samma dagar. ..."
(Nfl 8 januari 1929)

"Styrelsen beslutade att ej representera vid Norrbottens idrottsförbunds årsmöte då föreningen ej äger rätt utöva rösträtt. En inbjudan från Norrbottens fotbollsförbund att representera vid dess årsmöte den 14 april beslöt styrelsen likaledes."
(AIF-Protokoll styrelsemöte 5 april 1929)

"Norrbottens Idrottsförbund
höll i går sitt 21:a årsmöte under ing. V. Lönnquists ordförandeskap.
---Till ordförande för 1929 omvaldes med acklamation ing V. Lönnqist, Luleå och till övriga ledamöter i styrelsen efter sluten röstning följande personer: ...E. Johansson, Kiruna.---
---En kommitté för brottning tillsattes, bestående av K. Sundgren, Luleå, E. Danielsson, Malmberget och E. Flyckt, Kiruna.---
--- Årsmötet beslöt vidare att ingå till Riksförbundet med anhållan om sänkning av föreningarnas avgift från 20 till 10 öre pr medlem.
För upphjälpande av förbundets ekonomi beslöts efter stunds diskussion att 10 % av nettot å alla D.M.-tävlingar skall tillfalla förbundet.---"
(NSD 9 april 1929)

"Radikal omläggning av fotbollsserierna tillkommande säsong.
Beslut vid Fotbollsförbundets årsmöte i går.
Norrbottens fotbollsförbund hade i går anordnat ett diskussionsmöte för att diskutera sommarens serieprogram m.m. Kiruna IFK hade inkommit med ett detaljerat förslag, som åtföljdes av ett förslag av förbundsstyrelsen. Resultatet av överläggningen blev, att styrelsens förslag blev till alla delar förordat, och sedermera bifallet av det därefter hållna årsmötet. Enligt det sålunda antagna förslaget spelas tvenne serier dels Division I, omfattande Luleå AIF, Luleå IFK, Bodens BK och Luleå SK, samt Division II, omfattande Kiruna AIF, Kiruna IFK, Malmbergets Allm. IF och Gällivare BK. Segrarna i divisionerna mötas sedan i två matcher och resultatet härav ger den slutliga serie-segraren, vilken alltså erhåller 'Förbundsbollen' för året och silvermedaljer till resp. spelare. Andra laget erhåller bronsplaketter.
Vidare beslöts anordna 'Bodensserien' med övriga lag i Boden samt Vittjärv och Piteå IF, 'Nederluleåserien' med Unbyn, Gammelstad, Råneå och Kalix IF samt en serie för Malmbergets AIK, Kiruna Bollklubb och Kiruna SK. Vad de tekniska arrangemangen, upp- och nedflyttningar m. m. angår, blevo de i allt vänsentligt desamma som i fjol. Endast en del förtydliganden gjordes på vissa smärre punkter.
Omläggningen innebär för klubbarna en vänsentlig ekonomisk lättnad, men försämrar säkerligen icke möjligheterna till spelets utveckling. Möjligen beträffande småserierna, speciellt 'nederluleåserien'. Erfarenheten visar ju, att dessa s.k. bylag har sin säregna spelmetod, som är tämligen lika för alla.
Genom denna serie erhåller klubbarna ytterst litet utbyte med mera förfarna klubbars lag som skulle ge mera kunskap i sporten. Men vi får väl se, inget talar för att utvecklingen nödvändigtvis behöver hämmas genom denna serie, men vi har våra svaga tvivel. En ändring kan ju mycket väl göras till kommande år, varvid man får bygga på årets erfarenheter.
--- Från förbundsmötet är att anteckna att sedan ansvarsfrihet beviljats styrelsen och seriekommittén förrättades styrelseval. Till ordförande omvaldes H.A. Karlsson. Övrig ledamöter blevo: sekreterare och kassör Hugo Nilsson, G. Baudin, E. Johansson, Kiruna, Hansson,Boden, G. Karlsson, Luleå, och V. Lönnkvist, Luleå. Adjungerande ledamot blev H. Karlsson, Malmberget. Fjolårets revisorer omvaldes. Som ombud till Sv. Fotbollsförb:s årsmöte valdes H. Nilsson med H. A. Karlsson som suppl. Seriekommittén omvaldes, likaså sommarkommittén."
(Nfl 15 april 1929)

"Till behandling förslag cirkulär angående kretskonferens i Luleå söndagen 12 maj samt inbjudan om deltagande i densamma. Efter en kort debatt beslutade styrelsen sända 2 ombud till konferensen. Beslutades att ersättning skulle utgå med 40 kr. per ombud ett för allt. Föreslagna Sundkvist, Jäderberg, Larsson, Källén, Hj. Westberg och Olsson. Vid företagen sluten omröstning valdes Källén och Jäderberg med Sundkvist och Larsson som suppleanter."
(AIF- protokoll styrelsemöte 5 maj 1929)

"Förelåg inbjudan från Bodens Bandyklubb till deltagande i DM i terränglöpning. Beslutades överlämna inbjudan till sektion för Allmän idrott för uttagning av löpare."
( AIF - protokoll styrelsemöte 30 maj 1929 )

"Norrbottens Fotbollsförbund erinrade i skrivelse om att fotbollsdomarkurs anordnas i Boden den 1 och 2 juni. Styrelsen beslutade beordra I. Sundkvist och F. Holmgren att närvara vid kursen. G. Morell meddelade att han på grund av arbete vore förhindrad att närvara."
( AIF - protokoll styrelsemöte 30 maj 1929 )

"DM i brottning anordnas av Kiruna SK och DM i tyngdlyftning av Malmbergets AIK på tider, som senare fastställas av v. u. 23 resp. 21 förslag till domare i resp. grenar godkändes. Den kompletterade listan över distriktsrekorden i simning och allmän idrott fastställdes och kommer även noteringar över distriktsrekorden i tyngdlyftning att föras i framtiden. ---"
(NSD 18 november 1929)

"Arne Borg kommer!
Arne Borg har förklarat sig villig att under tiden 1-15 dec.hålla föredrag i Norrbotten om sin senaste världsomseglng, betitlad: Medsols Jorden Runt.
I första hand skulle Boden, Piteå, Luleå, Gällivare, Malmberget och Kiruna få besök av den celebre snabbsimmaren."
(NSD 18 november 1929)

"Vem har erövrat de flesta D.M. i Norrbotten 1929?
Norrbottens distriktsmästerskapstecken i såväl sommar- som vinteridrotterna äro nu utdelade för året och här nedan ha vi gjort en förteckning hur fördelningen blivit bland föreningarna. Första siffran anger ind., andra lagmästerskap.
Förening: Allm.idr. Bandy Fotb. Skidor Inomh. idr. Simn.
Luleå I. F. K. 8+1 --- --- 0+1 4 4+1
Bodens Bandyklubb 9+2 --- 1 3+2 --- 3+1
Luleå Sporklubb 6+0 2 --- --- 3 ---
Malmbergets A. I. F. 4+0 --- --- 1+1 --- ---
A. 8:s I. F. 2+1 --- --- 1+0 --- ---
Kiruna Sportklubb --- --- --- --- --- ---
Luleå Brottarklubb --- --- --- --- --- ---
Bodens Tennisklubb --- --- --- --- --- ---
Luleå A. I. F. 2+0 --- 1 --- --- ---
Ing. 4:s I. F. 2+1 --- --- --- --- ---
Kiruna I. F. K. --- --- --- 1+2 --- ---
Luleå Tenniklubb --- --- --- --- --- ---
Gällivare Tennisklubb --- --- --- --- --- ---
I. 19:s I. F. 1+0 --- --- --- --- ---
Seminariets I. F. --- --- --- --- 1 ---
Piteå I. F. 1+0 --- --- --- --- ---

Förening: Tennis: Cykel: Tyngdlyftn.: Brottning: S a
Luleå I. F. K. --- 2+1 --- --- 22
Bodens Bandyklubb --- --- --- --- 21
Luleå Sportklubb --- 0+1 1 --- 13
Malmbergets A. I. F. --- --- --- --- 6
A. 8:s I. F. --- 2+0 --- --- 6
Kiruna Sportklubb --- --- --- 5 5
Luleå Brottarklubb --- --- 4 --- 4
Bodens Tennisklubb 3+1 --- --- --- 4
Luleå A. I. F. --- --- --- --- 3
Ing. 4:s I. F. --- --- --- --- 3
Kiruna I. F. K. --- --- --- --- 3
Luleå Tennisklubb 2+0 --- --- --- 2
Gällivare Tennisklubb 2+0 --- --- --- 2
I. 19:s I. F. --- --- --- --- 1
Seminariets I. F. --- --- --- --- 1
Piteå I. F --- --- --- --- 1"
(NSD 19 november 1929)

"M.A.I.K. ej M.A.I.F, var det som vid möte i Malmberget i söndags behandlat frågan om inträde i Röda Sportinternationalen, vilket vi meddela till rättelse av en felaktig uppgift i gårdagens tidning. Initialerna på föreningarna uttydas: Malmbergets Arbetares Idrottsklubb och Malmbergets Allmänna Idrottsförening."
(NSD 15 januari 1930)

"--- Vid verksamhetsårets slut uppgick de till förbundet anslutna föreningarnas antal till 76, vilket i jämförelse med fjolåret innebär en verklig ökning med 10, oaktat 1 förening, Bergfors Arbetares I.F, på egen ansökan avförts. Dessutom ha på det nya arbetsåret 2 inträdesansökningar inkommit, 1 förening, Björklidens Arb:s I.F. avförts samt en mindre förening meddelat sig skola uppgå i en intilliggande större. De anslutna föreningarnas medlemsantal vid arbetsårets slut var 5918, motsvarande en ökning från fjolåret av 614 medlemmar. ---"
"--- Landskapsmatchen i allmän idrott mellan Norr- och Västerbotten har denna gång avhållits i Umeå och kunde de våra trots att resan på grund av ekonomiska skäl företogs pr buss glädja sig åt segern med 64 poäng mot 59 och hemförde därmed för första gången det av Norrbottens Idrottsförbund för året nyuppsatta vandringspriset.
Till den svensk-norska landskampen i friidrott i Stockholm den 24-25 aug. uttogos av Svenska Idrottsförbundet från vårt distrikt följande juniorer: O. Bexell, I.F.K, Luleå, att tävla i kulstötning och B. Åström, Bodens Bandyklubb, i häcklöpning 110 m. Det är första gången som detta distrikt haft representanter i en landskamp i allmän idrott... båda två belade segrareplatser med resultaten resp. 15,65 m. i kula och 16,5 sek. i häcklöpning...
Det är en glädje konstatera huru den allm. idrottens standard inom distriktet blir allt bättre och bättre och torde detta till stor del bero på, att idrottsmännen numera flitigt deltaga i de å flera platser bedrivna frivilliga gymnastikföreningarnas övningar. Denna idrottsgymnastik är det effektivaste medel för oss häruppe att under den långa vintern hålla kroppen i god kondition, så att idrottsmannen på försommaren kan börja sin utomhusträning utan risk att genom forcerad träning ådraga sig överansträngning.---"
(Norrbottens idrottsförbunds årsberättelse 1929-30)

"7-mannabandy i Övertorneå.
En bandymatch spelades sistlidna söndag i Övertorneå mellan Haparanda Sportklubb och Övertorneå I.F, varvid resultatet blev oavgjort 6-6. I halvtid ledde Övertorneå med
3-1 ."
(NSD 3 december 1930)

HELA SVERIGE

"Idrotten i hela världen (The Sports of the World) är titeln på ett stort, rikt och präktigt samlingsverk som under redaktion af F.G. Alatalo utgives af den bekanta föreläggare- firman Cassel i London. I arbetet, som kommer att afhandla samtliga idrotts-arter, medverka representativa förmågor sådana som lord Balfour of Burleigh; tiger-jägaren general sir Montagu Gerard; lord Granville Gordon; lejonjägaren F.C Selous; grefve Géza Szechenyi; sir Charles Ross; baron de Vaux.
Sverige och dess idrottslif skildras af jägmästare Hugo Samzelius i fyra, rikt illustrerade
redogörelser för skidsporten i Sverige, älgjakt i Sverige, björnjakt i Sverige och rip-
jakt i Sverige."
(NK 7 november 1902)

"I Skytteförbundets representationsmöte i Stockholm som nyligen pågått, deltags som ombud för Norrbottens län bankkassören A. Baudin från Luleå och bokhållaren G.Danielsson från Malmberget. Antalet medlemmar i dessa förbund utgöra inalles
108.804, antalet inskrifna medlemmar 45.189, antalet medlemmar som deltagit i någon skjutning 78.594, antalet till årsunderstöd berättigade medlemmar 57.953, antadet till ammunitions bidrag berättigade medlemmar 34.170 samt antalet lossade skarpa skott
7.402.888."
(NK 28 november 1902)

"Skytteboken för år 1903. Under denna rubrik har sekreteraren i Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar, hr Wilh. Wahlqvist, nyligen utgifvit en handbok för skyttar, som utan tvifel kommer att vinna en stor spridning inom skytteleden. Skytteboken innehåller uppgifter om skytteväsendets organisation, skytteförbundets områden och styrelser m.m. en fullständig förteckning jämte statestik öfver samtliga rikets skytte-föreningar, skytteförbundets statsanslag för 1903 samt aftryck af en del cirkulär angående skytteverksamheten m.m. Därjämte innehåller skytteboken äfen program för skytteföreningens öfningar och tävlingar samt fullständigt program för årets riksskytte-täfling, regemente för täflingarna om Göteborgs skyttegilles vandringspokal, beskrivning öfver mausergeväret jämte en del öfriga arméers vapen, råd för skyttar, gevärsråd, porträtter af skytteverksamhetens ledande män samt afbildningar af medaljer och hederspriser m.m, m.m. Med ett ord sagdt, den är en fullständig uppslagsbok i allt som rör frivilliga skytteväsendet. Skytteboken innehåller dessutom en hel del blanketter för anteckningar angående värnpliktsförhållandena, skytteföreningar och dess styrelse, täflingar, skjutprotokoller, inkomster och utgifter m.m. som för skytten kan vara af vikt. Trots dess öfver 150 sidor tager boken icke mer plats, än att den bekvämt kan bäras i fickan. För att underlätta spridningen och göra den oåtkomlig för en och hvar har priset satts så lågt som till 60 öre. Boken kan rekvireras hos Svensk Skyttetidskrifts redaktion i Stockholm."
(NK 15 juni 1903)

"Siktskårans bredd minskas. Vid nytillverkning av mausergevär och karbiner skall hädan efter siktskårans bredd upptill endst bli 1 1/2 mm emot förut 2 mm."
(NK 17 juli 1903)

"Gemensamma svensk-norska täflingsskjutningar. Norska skytteorganisationen har på sitt årsmöte i Hardanger antagit ett förslag från de svenska skytteförbundens öfverstyrelse om att söka få till stånd täflingsskjuningar mellan norska och svenska skyttar hvart fjärde år, omväxlande i Norge och Sverige."
(NK 1juli 1904)

"Ökar den offentliga boxningen brottsligheten?
En framställning om förbud mot boxning.
En kuriös anmodan till överståthållareämbetet att ingripa.
På lördagen har ett flertal personer i Stockholm till överståthållareämbetet ingivit en skrivelse angående förbud mot offentlig boxning.
I skrivelsen heter det bl. a. att det är sorgligt att se, hur boxningsepidemin sprider sig, särskilt i huvudstaden. På skolplanen boxas barnen, och övergår det här till otäcka slagsmål. Att samhället kommer att få lida menligt av denna 'sport' i framtiden därom råder intet tvivel. Det uppväxande släktet blir förråat och de värsta elementen komma att bli ständiga poliskunder och ligga samhället till last. Ty de få fullständig mani på att slåss och misshandla andra personer. Man måste minst beteckna det som vidrigt, att vederbörande tillåter s. k. boxningsmatcher, där allmänheten och särskilt ungdomen skall givas tillfälle att beundra dessa vedervärdiga slagskämpar, vilka upphöjas till skyarna såsom varahde framstående och dugande personer. ---"
(NSD 20 april 1922)

NORRBOTTEN:
"Norrbottens motorcykelsällskap höll den 2 dennes årsmöte å Järnvägshotellet i Boden.
--- I hastighetstävlingarna å is den 9 dec. deltogo med framgång för första gången medlemmar från Piteå motorcykelklubb. Till samma tävlingar hade sällskapet, från Kiruna, fått låna en elektrisk tidtagarapparat, vilken emellertid visade sig vara lika svårhanterlig som Svenska Motorklubbens. ---
--- Under året har medlemsantalet stigit till 79, varav 72 utgöras av aktiva motorcyklister. ---"
(NFL 11 februari 1929)

"Svenska arbetaridrottsmän till Tyskland. Meddelande fr. Arbetaridrottsföreningarnas Samorganisation. Den ur det tyska arbetaridrottsförbundet uteslutna revolutionära oppositionen anordnar den 29 och 30 juni stora idrottstävlingar i en mängd olika grenar i Berlin. Tävlingarna kommer att omfatta fotboll, handboll, gymnastik (individuell och i trupp), simning, vattenpolo, tennis, hockey och allm. idrott. Till dessa tävlingar har också vår organisation inbjudits att sända representanter. På grund av de tyska kamraternas fattigdom kan de dock endast be-...---"
(Nfl 21 maj 1929)

"--- Nya föreningar bildas, de redan bestående växer i medlemsantal och deras idrottsliga prestationer blir allt bättre. Sakta men säkert börjar vi också övervinna den oförståelse för vår rörelse som ännu finnes bland stora delar av den svenska arbetar-klassen och även inom arbetarrörelsen. Vårt perspektiv är nu att inom den närmaste tiden få till stånd ett arbetarnas eget idrottsförbund, fullt oavhängigt av de borgerliga idrottsorganisationerna. För att nå detta mål måste alla våra föreningar och enskilda medlemmar spänna sina krafter.
Det har emellertid kommit till vår kännedom, att några kamrater i anledning av de senaste händelserna inom den revolutionära delen av arbetarrörelsen befarar att dessa skulle menl. inverka på arbetet för AIF. En sådan uppfattning är förklarlig alldenstund vi från det kommunistiska partiet och ungdomsförbundet haft ett starkt stöd i våra strävanden. Vi försäkrar emellertid varje kamrat att Samorganisationens styrelse är fast besluten att trots alla svårigheter fortsätta och fullfölja arbetet för AIF, med bildandet av ett eget förbund som närmaste mål. Vi ställer också den uppmaningen till varje AIF-are att ej låta sig förbryllas eller förtröttas utan att, oavsett ställningstagande för den ena eller andra riktningen eller partiet inom arbetarrörelsen, enigt och målmedvetet fortsätta arbetet för att här i landet bygga upp en stark, klassmedveten och revolutionär arbetaridrottsrörelse, ett arbetaridrottsförbund som blir en sektion av de proletära idrottsmännens världsorganisation den Röda Sportinternationalen.
Ingen tvekan, pessimism eller oenighet i våra led! Alla till fortsatt målmedvetet arbete!
Leve Sveriges AIF! Leve Röda Sportinternationalen!
Stockholm den 15 okt 1929. Arbetaridrottsföreningarnas Samorganisation. Styrelsen."
(Nfl 19 oktober 1929)